Herr talman! Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Internationell konkurrens, teknisk utveckling och andra faktorer gör att människor ibland måste flytta från krympande företag till branscher där nya jobb växer fram eller har blivit lediga. Att denna strukturomvandling fungerar effektivt är en förutsättning för att vårt ekonomiska välstånd ska öka.

Den svenska modellen bidrar till såväl stabilitet som flexibilitet på arbetsmarknaden. Parternas vilja att komma överens, lösa konflikter och gemensamt bidra till såväl hög tillväxt som en funktionsduglig arbetsmarknad tjänar svenska folket väl.

För att inte arbetsmarknaden ska bli en klubb för inbördes beundran mellan dem som redan har ett jobb och dem som anställer behöver politiken ta ansvaret för att vara den tredje parten som företräder dem som saknar arbete.

Alla som kan arbeta ska arbeta. Därför behöver regler, drivkrafter och stöd utformas för att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Arbete är som bekant trygghet, gemenskap och också tillgång till det växande välståndet.

Herr talman! De flesta grupper inom de flesta sektorer på de flesta platser runt om i vårt avlånga land klarar strukturomvandlingen väl. Överlag är det faktiskt mindre dramatiskt att bli uppsagd från jobbet i Sverige än i många andra OECD-länder. Det visar SNS senaste konjunkturrådsrapport. Långa uppsägningstider gör att få som varslas faktiskt blir arbetslösa. Det håller vad en teoretiker skulle kalla för friktionsarbetslösheten, alltså arbetslösheten mellan två jobb, nere. De som blir arbetslösa efter ett varsel riskerar därför längre arbetslöshetstider och behöver möta höga förväntningar, lagom ersättningsnivåer och låga trösklar.

Samtidigt finns det grupper som oftare får problem. De som i dag drabbas hårdast av strukturomvandlingen är äldre och lågutbildade personer i glesbygd, ofta om de förlorat ett jobb inom tillverkningsindustrin. Särskilt negativa och bestående inkomsteffekter syns också när uppsägningarna är stora i förhållande till den lokala arbetsmarknaden.

Arbetsrättens betydelse växer när ekonomin nu ser ut att vika nedåt. Den svenska modellen bygger då motståndskraft i ekonomin.

Herr talman! Den svenska modellen hotas sällan från den här kammaren utan snarare från andra platser, just nu kanske i första hand från EU. Regeringen har därför agerat för att den svenska modellen ska fredas från klåfingriga Brysselbyråkrater. Det är avgörande att Sverige värnar våra intressen mot överstatlighet.

Man får ändå beundra det socialdemokratiska självförtroendet. Vi brukar inte vilja att EU ska lagstifta om aborträtten, eftersom vi förstår att det sannolikt inte skulle bli svensk lagstiftning i hela EU om också Polen och andra får vara med och bestämma.

Trots denna brett förankrade insikt på vissa områden verkar Socialdemokraterna ändå tro att just när det gäller arbetsrätten ska det bli precis som vi i Sverige vill. Därför utsatte den tidigare, socialdemokratiska regeringen den svenska modellen för ett närmast existentiellt hot med sociala toppmöten och introduktionen av den sociala pelaren. Liksom när det gäller tryggheten, energimarknaden, skattesystemet, skolan, biståndet och mycket annat är det nu upp till den nya moderatledda regeringen att stoppa, städa och styra upp där socialdemokratins slarvstyre skapade problem.

Herr talman! Politikens kärnuppgift när det kommer till arbetsrätten är att människor ska vara trygga på arbetsmarknaden. Det nya omställningsavtalet stärker tryggheten på arbetsmarknaden med en bred tillgång till kompetensutveckling samtidigt som flexibiliteten kring den enskilda anställningen ökar något.

Nu krävs en varsamhet för att omställningsavtalet också ska få fäste på arbetsmarknaden. Flera av de förslag som finns i en del av reservationerna kan såklart vara vällovliga, medan andra skulle försämra arbetsmarknadens funktionsduglighet. Oavsett detta är det nu inte läge att gå in med ny stor lagstiftning när parterna precis, på politikens anmodan, har slutit ett nytt avtal som kommer att få effekt i fortsättningen.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)