Fru talman! Betänkandet vi behandlar berör tre enskilda motioner med anknytning till begravningsfrågor. Ett enigt konstitutionsutskott föreslår att samtliga motioner avslås. Jag ska i mitt inlägg helt kort beröra de tre frågor som tas upp i motionerna.

I en motion föreslås en reformering av begravningsavgiften, bland annat med hänvisning till att nuvarande system skulle vara kostnadsdrivande och icke-transparent. Dagens system innebär att alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift. Svenska kyrkans territoriella församlingar har statens uppdrag att bedriva begravningsverksamheten i samtliga kommuner utom i Stockholm och Tranås, där det i stället är kommunerna som svarar för begravningsverksamheten.

Sedan 2016 råder en ordning där begravningsavgiftssatsen är enhetlig för all begravningsverksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan. Avgiften fastställs på grundval av de faktiska begravningskostnaderna, och avgiften tas ut på samma sätt som kommunalskatten, alltså i proportion till den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

Svenska kyrkans begravningsverksamhet granskas av begravningsombud som utses av länsstyrelserna. Begravningsombuden undersöker bland annat hur begravningar fungerar för dem som inte tillhör Svenska kyrkan, men man kontrollerar också att begravningsavgiften används till det som den är tänkt för.

Ett enigt konstitutionsutskott ser inte skäl att ta initiativ till en utredning om att reformera begravningsavgiften och föreslår därför avslag på motionen.

Fru talman! I en annan motion föreslås att det bör tillsättas en utredning om huruvida Svenska kyrkan ska tillåtas att driva egna begravningsbyråer. Det kan konstateras att Svenska kyrkan numera är skild från staten och utgör ett eget rättssubjekt. Att förbjuda Svenska kyrkan att bedriva en viss verksamhet torde strida mot bestämmelsen om näringsfrihet i regeringsformen. Konstitutionsutskottet finner inte skäl att ställa sig bakom motionen.

Slutligen, fru talman, behandlas i betänkandet en motion om en ändring i begravningsförordningen för att underlätta delning av aska från en avliden person. Det kan konstateras att det redan i dag, under vissa förutsättningar och efter tillstånd från länsstyrelsen, finns möjlighet att dela askan efter en avliden vid gravsättning i fler än en grav. Utskottet ser inte heller i denna fråga något skäl att utreda saken vidare.

Således, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)