Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för frågorna!

Låt mig börja med några bitar. Det är inte regeringens primära bedömning utan Lagrådets bedömning. Det brukar vara någonting som vi har att lyssna till härinne. Vi följer också den lag som finns. Den har rättsavdelningen på Regeringskansliet också tittat på.

Det är den samlade bedömningen att svensk skattelagstiftning gör att vi är tvungna att göra på det här sättet. Man kan inte lägga EU-lagstiftningen ovanpå svensk lagstiftning utan att göra någonting, utan den måste implementeras i svensk skattelagstiftning. Det är det som gör att det tar lite längre tid i Sverige och en del andra EU-länder.

Det är inte möjligt med retroaktiv beskattning. Det är som jag sa, fru talman: Det är i grund och botten rätt bra att man inte kan bli beskattad i efterhand. Men för den som lyssnar på debatten kan det vara bra att veta att Vänsterpartiet i går lämnade in ett förslag till finansutskottet som vi nu såklart ska behandla.

Där föreslår man att vi nu helt enkelt bryter mot svensk grundlag och efterbeskattar företagen från och med den 1 december 2022 fram till juni. Det är ett ganska långtgående förslag, och det skulle förändra saker i grunden om man gjorde på det sättet.

Det som är viktigt när man inför skatter är att man vet vem som ska betala den nya skatten. Det gäller framför allt att de som ska betala skatten vet om att det är de som omfattas. På vilken nivå ska skatten ligga, och under vilken period ska skatten gälla?

Det som framför allt var viktigt för den här regeringen var att veta hur det skulle påverka elproduktionen i Sverige, givet att den förra regeringen tillsammans med Vänsterpartiet lade ned 10 procent av svensk energiproduktion när man lade ned kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Vi riskerade frånkoppling, det vill säga att elen skulle ta slut i Sverige.