Fru talman! I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet.

EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare.

I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar.

Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.

Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: "Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina."

Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak.

Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.

(Applåder)