Fru talman! Jag tänker inte upprepa vad bostadsminister Andreas Carlson redan har framhållit på ett alldeles utmärkt sätt, utan jag gick snarare upp för att bemöta det som Linus Sköld påstod om investeringsstödet.
Socialdemokraterna framhåller alltid investeringsstödet som den perfekta lösningen och menar att det avvecklades för snabbt. Men om vi tittar i Socialdemokraternas budget märker vi att det ser lite annorlunda ut. Socialdemokraterna avsatte inte själva tillräckligt med medel för att avveckla investeringsstödet på något annat sätt, och Socialdemokraterna avsatte definitivt inte något i sin budget för att bevara stödet.
Vi hade en liknande debatt i civilutskottet vid tiden för budgetdebatten i höstas. Då kunde Socialdemokraterna inte svara på varför de inte hade avsatt tillräckligt med medel. En utökning av beställningsbemyndigande hade de gjort i sin budget, men det fanns inga pengar. Beställningsbemyndigande är inte pengar. Inte ens pengar till de 18 ansökningar som Linus Sköld tog upp fanns i budgeten. Det saknades 16 miljarder för att avsluta de ansökningar som fanns.
Det sades något svepande om att siffran inte var känd förrän i sista sekund, och därför hade Socialdemokraterna inte kunnat lägga in den. Så var det kanske för de allra flesta partier, men Socialdemokraterna satt ju i regering ända fram till senhösten. Då håller det inte att hänvisa till att siffran inte är känd.
Socialdemokraterna vet mycket väl hur många miljarder det skulle kosta att bevara investeringsstödet. Just därför lade de fram en budget där investeringsstödet inte fanns med. Annars hade alla andra satsningar i deras budget i princip försvunnit, för de hade inte haft råd med något annat än investeringsstödet. Man kan inte både ha och äta kakan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I sitt anförande framhöll ledamoten Linus Sköld att det var fel att ta bort investeringsstödet. Samtidigt hade Socialdemokraterna inte med några pengar. Antingen lägger man pengar på investeringsstödet i sin budget, eller så erkänner man att det blev för dyrt och att man inte längre ser det som rimligt att lägga alla dessa miljarder på bostäder som till största delen ändå hade byggts.
Tre saker är grundläggande för byggande: Mark att bygga på, priset att bygga för och tiden det tar att bygga. Detta behövs alltid för att något ska bli byggt. Investeringsstödet är ett sätt att sänka priset på byggande, men det är ett fruktansvärt dyrt sätt. Dessutom är det ett orättvist sätt. Därför gick mitt parti till val på att ta bort investeringsstödet så fort det bara gick.
Socialdemokraternas budget för bostadspolitiken är inte särskilt omfattande när det kommer till Norrland. Ordet Norrland finns inte ens med i Socialdemokraternas bostadspolitiska motion. Känns det inte lite förmätet att stå här och tala sig varm för Norrland när man inte ens fått med den delen av landet i sin egen bostadspolitiska motion?