Herr talman! Både Lindh och Dibrani har frågat mig om jag tycker att social dumpning är ett problem. Jag svarar: Ja, det är det. Jag tycker att detta är en viktig fråga.

I förra interpellationsdebatten sa jag att vi inte bara sitter på våra kontor och håller för öronen. Jag träffar många kommuner och länsstyrelser, och jag har träffat SKR vid ett par tillfällen. Jag vet att det här problemet förekommer. Samtidigt vet både Dibrani och Lindh att när en ny regering tillträder gör man olika omprioriteringar bland utredningar och lägger ned en del för att frigöra resurser för nya utredningar, för att kunna genomdriva den politik man gick till val på. Det är så det funkar.

Utredningen hade kommit en bit, och jag har träffat den aktuella utredaren; det var jag väldigt noga med att göra. Den aktuella utredaren har också skrivit ett brev till mig som minister, och jag vet att det är offentligt och även har kommit andra till del. I brevet beskrivs hur långt man kom i utredningen och också en del slutsatser. Där fanns även ett par konkreta förslag som vi naturligtvis ska se om det är intressant att gå vidare med.

Även om man nu kan säga att det finns ett objektivt begrepp för social dumpning är det inte alltid självklart vad som är social dumpning och inte. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Människor är fria att flytta dit de vill efter det att etableringstiden är över. Den är som bekant två år.

Det finns en inneboende konflikt i detta. Där det finns gott om arbeten och därmed större möjligheter att integrera sig är det väldigt ont om bostäder, och där det finns gott om bostäder finns det ofta sämre möjligheter att få jobb och därmed också sämre möjligheter till integration. Den inneboende konflikten gör frågan väldigt komplex. Jag tycker att man kan kosta på sig att säga i interpellationssvaret att frågan är komplex. Vi hade exakt denna debatt för en vecka sedan i den här kammaren, och jag svarade likadant då: Ja, jag tycker att detta är ett problem.

Bosättningslagen ska ses över. Det finns skrivningar i Tidöavtalet om mer nationell likvärdighet i hur man tolkar bosättningslagen, hur lång tid den ska verka och hur lång tid ankomstkommunen är ansvarig för de nyanlända. Jag tycker att det är väldigt bra och tror att det kommer att bidra till att till viss del lindra problemen med och förekomsten av social dumpning.

Vi kan också se i prognoserna att migrationen kommer att minska. Den har redan minskat och kommer att fortsätta minska framöver. Det innebär med all sannolikhet att problemen med social dumpning blir mindre, eftersom de ofta är kopplade till just migrationspolitiken och hur bosättningslagen är utformad.

Social dumpning har ju varit ett stort problem under perioder med väldigt hög migration, till exempel inte minst efter Syrienkriget. Det var också med anledning av det som riksdagen beslutade om bosättningslagen, för att få en jämn fördelning av asylsökande i vårt land. För en del kommuner var det svårt att efter två år erbjuda bostad, och då löste man det genom att erbjuda bostäder i kommuner där det finns gott om sådana. Det kanske inte kan tyckas så konstigt, men det skapade stora problem för de kommuner som fick ta emot många som behöver stöd från socialtjänst och annat. Problematiken med detta kommer med all sannolikhet att minska i takt med att migrationen minskar framöver.