Fru talman! Jag håller naturligtvis med om att markägarna självklart måste få den ersättning de har rätt till. Men som de länsstyrelser jag nämnde, exempelvis de i Norrbotten och Jämtland, och även Naturvårdsverket skriver kommer det att ta längre tid, och om man inte vet att man ska få betalt kanske intresset också minskar. Jag tror säkert att statsrådet delar min åsikt att man inte kan vänta för länge när man vill göra någonting bra med sin skyddsvärda skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att förvaltarskapstanken är jättebra. Men vad menar då statsrådet att staten har för ansvar? Nu skär man ändå ned på en mängd områden. Bara på det här området är det nedskärningar på 931 miljoner kronor för skötsel och 550 miljoner kronor för skydd.

Jag uppskattar att statsrådet förhandlade för oss i Kanada. Jag tycker att statsrådet gjorde väldigt bra ifrån sig. Men det är lite symtomatiskt för den här regeringen när statsrådet i sitt svar till mig beskriver att det är EU:s biodiversitetsstrategi och de globala mål som sätts på COP som vi förhåller oss till och därmed sänker de satsningar som vi har gjort för skydd av värdefull natur. Om inte EU eller världen skulle säga till Sverige är vi inte där - det är ungefär vad som sägs. Det sägs inget om några nya åtgärder. Det sägs inte vad statsrådet anser om det vi nu ser.

Jag kan ta ett annat exempel. Hemma hos mig finns fjällräven. Jämtlands och Norrbottens länsstyrelser har jobbat hårt med det. Och 2022 såg vi fjällrävens återkomst. De länsstyrelserna beskriver nu att de, när man går ned till en halvering, inte vet hur det kommer att gå för fjällräven. Fjällräven är bara en av de arter som staten nu tar sin hand ifrån.

Förvaltarskapstanken är fin, liksom att vi tänker på framtida generationer. Miljö- och klimatpolitiken kan nämligen inte vara kvartalspolitik. Det är så jag upplever regeringens budget. Man minskar från 23 miljarder det här året till 9 miljarder 2025. Var är förvaltarskapstanken i det? Hur ska det se ut? För mig går det inte ihop.

Staten har ett ansvar. Det tycker i alla fall vi socialdemokrater. Vi vet att staten måste ta det. Marknaden tar nämligen inte alltid det fina ansvaret för skötseln av våra naturresurser och för att se till att vi har den biologiska mångfald som vi ska ha. Det görs genom regler och genom att det med regler följer medel. Det är det som jag tycker fattas.

Jag undrar fortfarande om jag kan tänkas få svar från klimat- och miljöministern på mina två frågor, som jag ställde även i interpellationen.