Fru talman! I en värld där närmare 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, i en värld där endast 14 procent av världens befolkning lever i fria demokratier, i en värld med 55 pågående väpnade konflikter måste vi arbeta tillsammans för en tryggare och bättre värld.

De globala utmaningarna kommer inte att minska. Klimatförändringarnas effekter syns tydligt redan i dag, och de kommer bara att bli värre. Redan i dag har vi extrem värme och torka som medför fruktansvärd svält.

När Ryssland invaderade Ukraina nådde de akuta konsekvenserna långt utanför Ukrainas gränser. I Afrika och delar av Mellanöstern ledde de kapade leveranserna av vete till akut hungersnöd. Transportkostnaderna har ökat, och tillsammans med ökade mat- och energikostnader har detta förvärrat en redan katastrofal situation.

Enligt Rädda Barnen dog en människa av hunger var 48:e sekund i Etiopien, Kenya och Somalia 2022. World Food Programme beskriver hur man måste välja bort att ge mat till de hungriga för att ge mat till de svältande - hur resurserna endast räcker till för att hantera det akuta så att man inte får möjlighet att arbeta med grundproblemen. I stället för att motverka svält måste man fokusera på att rädda dem som är nära att dö av svält.

När länder som Sverige drar ned på kärnstöden begränsas också FN-organisationernas möjlighet att verka där de behövs som mest. Med svält, våldsamma regimer och mänskligt lidande kommer den ena konsekvensen efter den andra.

Fru talman! I Afrika söder om Sahara har våldsam extremism och terrorism ökat kraftigt under de senaste åren. Medan antalet dödsfall kopplade till terrorism generellt minskat i världen under de senaste fem åren har det i den här regionen fördubblats. Nästan hälften av de dödsfall som var kopplade till terrorism under 2021 skedde just där.

För att kunna motverka denna utveckling måste vi förstå vad den beror på. Därför har UNDP, FN:s utvecklingsprogram, tagit fram en gedigen rapport som släpptes i förra veckan. Rapporten visar tydligt hur socioekonomiska faktorer påverkar våldsamma extremistgruppers tillväxt. Rapporten visar att det främsta skälet till att människor i dag ansluter sig till dessa grupper är att de då får ett jobb och en inkomst. Därefter följer händelser som kränkningar av mänskliga rättigheter. Först på tredje plats uppges religiösa motiv som skäl till att människor väljer att ansluta sig till dessa extremistiska grupper. Inte ens var femte anger detta som sitt huvudskäl. Den extrema fattigdomen, förtrycket och de brott mot mänskliga rättigheter som många människor utsätts för i denna region leder alltså till att våldsam extremism frodas.

Genom bistånd och genom civilsamhället, FN och andra internationella insatser kan vi investera i utbildning, i barn och unga och i goda livsvillkor för att stärka de mänskliga rättigheterna. Det är precis detta som också UNDP föreslår för att motverka och förebygga våldsam extremism. Detta bör väl ändå vara i det svenska intresset?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I tider när det mesta går åt fel håll måste vi värna och stärka de verktyg vi har. FN är vår möjlighet att arbeta tillsammans för att hitta gemensamma lösningar. Det är vårt gemensamma verktyg för att skapa fred. Om demokratiska stater backar undan i FN kliver andra stater fram. FN är vad dess medlemsstater gör det till. Om Sverige inte prioriterar arbetet i FN tar andra länder den platsen - stater som inte tror på rättsstaten eller FN-stadgan.

Därför är det oroande att läsa i utrikesdeklarationen att regeringen lägger om kursen, att det är svenska intressen som är kärnan i politiken. Världen hänger ihop, och det som händer i en del påverkar vad som sker i en annan. Det är inte rätt tillfälle att minska vårt internationella engagemang, och det är inte rätt tillfälle att endast fokusera på vårt närområde.

Fru talman! I både Afghanistan och Iran ser vi i dag vad som bäst kan beskrivas som könsapartheid - hur kvinnors liv och frihet förtrycks på alla områden. I Afghanistan förlorar kvinnor rättighet efter rättighet. När Sverige skär ned på biståndet och exempelvis minskar stödet till Svenska Afghanistankommittén är det de absolut mest utsatta kvinnorna och barnen som drabbas.

Fru talman! I Iran har kvinnor under de senaste månaderna visat ett enormt mod när de protesterat mot den förtryckande regimen, ett mod som har mötts av fruktansvärd brutalitet samtidigt som det samlar befolkningen. Människor i alla befolkningsgrupper och åldersgrupper och i alla delar av landet delar viljan till förändring och viljan att leva i frihet och demokrati. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser kvinnor som modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.

Nu måste Sverige visa ledarskap. Vi måste stötta den iranska befolkningen. Vi måste som ordförandeland i EU visa mod och driva på för att EU ska terrorlista revolutionsgardet.

(Applåder)