Herr talman! Strax efter det svenska valet mördade den iranska moralpolisen Jina Mahsa Amini. Det ledde fram till stora folkliga protester i Iran, de största som setts på väldigt länge. Det ledde också till en stor debatt här i Sverige, vilket beror på att vi har väldigt många svenskiranier som är engagerade i den här frågan. Jag minns väl - vilket jag tror att talmannen också gör - när vi hade interpellationsdebatt en kall tisdagskväll i november och hela kammaren var fylld med åhörare. Detta var också utrikesministerns första debatt.

Sverigedemokraterna har länge haft ett ganska kraftfullt tonläge mot den iranska regimen. Många gånger har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna riktat liknande kritik mot den förra S-ledda regeringen. Men nu när Sverigedemokraterna är en del av det nya regeringsunderlaget utifrån sitt slottsavtal tycker jag att skärpan och tydligheten om Iran verkar avta från SD:s sida, även om Aron Emilsson tog upp det i sitt anförande.

I december fanns det en möjlighet för riksdagen att säkerställa att Sveriges position skulle vara att det iranska revolutionsgardet, kallat IRGC, ska terrorstämplas. Det är en åsikt som Sverigedemokraterna flera gånger har sagt sig stå bakom. Men i stället för att forma en majoritet med oss i oppositionen backade Sverigedemokraterna lojalt in bakom regeringens betydligt mer otydliga ståndpunkt att regeringen ska undersöka förutsättningarna för en terrorlistning. Det har gjort att vi har hamnat i ett läge där Sverige nu väntar på alla andra EU-länder innan vi eventuellt kan tänka oss att terrorklassa revolutionsgardet. Det är en mycket svag och otydlig position, särskilt som den iranska regimen fortsätter att avrätta fredliga demonstranter. Är er lojalitet mot regeringen viktigare än det iranska folkets kamp för frihet? Vad krävs för att Sverigedemokraterna ska rösta för att terrorstämpla det iranska revolutionsgardet, IRGC?