Herr talman! Jag vill än en gång välkomna Socialdemokraternas stöd till den pågående Natoprocessen. Det är det viktigaste utrikespolitiska projektet under den här mandatperioden och naturligtvis längre än så. Det är viktigt att understryka att den breda parlamentariska uppslutningen här i kammaren är ett bra stöd för regeringen i arbetet med att se till att genomföra det memorandum som den tidigare regeringen ingick.

Jag vill också understryka att regeringen ser ett mycket starkt stöd från Sveriges allierade, inte minst genom besöken i Stockholm de senaste veckorna från såväl Polens som Tysklands utrikesministrar. Vi har också sett det själva när vi åkt ut i världen. Jag har ett bra exempel på detta i mitt eget besök i Washington i höstas tillsammans med Finlands utrikesminister, då jag upplevde den uppslutning som finns bland Natoallierade för att Sveriges medlemskap ska kunna bli verklighet så fort som möjligt.

Jag tyckte att det var viktigt att ta till orda här för att säga att påståendet att processen skulle ha lagts på is inte är korrekt. Det har den inte alls. Man har inte haft några politiska samtal därför att Turkiet själva konstaterat att det inte varit meningsfullt. Men det betyder inte att memorandumet, som är vår vägkarta för att bli medlemmar, inte fortsätter att genomföras. Det förs samtal på tjänstemannanivå och omfattande verksamhet är i gång på myndighetsnivå för att se till att detta blir verklighet. Det är viktigt i det här sammanhanget att inte sätta bilden av att processen ligger på is, för det gör den alltså inte.