Herr talman! Enigheten till trots finns ändå svårigheter när det gäller Kinas plats i världen, som man också kan titta på. Till exempel drar Sverige ned biståndet till Burma/Myanmar med 60 procent. Biståndsministern kallar det för att skära lite grann; vi tycker att det är att skära jättemycket. Och det får konsekvenser för demokratirörelsen.

Myanmar behöver omvärldens stöd. Om det försvinner aktörer från ett land som Myanmar fyller andra det vakuumet. Kina och Ryssland, inte minst, står på kö för att få vara med och påverka i länder där Sverige, EU och västländerna drar sig tillbaka. Hur ser ledamoten Weinerhall på att Sverige gör sådana radikala nedskärningar av bistånd till strategiskt viktiga länder som Myanmar, där Kina tillåts ta mer plats?