Fru talman! I dag debatterar vi om ett förslag från EU-kommissionen att ge EU större inflytande över gemensamma upphandlingar på det försvarspolitiska området bryter mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Vid voteringen senare i eftermiddag kommer som det verkar en enig riksdag som anser att kommissionens förslag bryter mot just subsidiaritetsprincipen besluta om att skicka ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Fru talman! Subsidiaritetsprincipen gäller enligt fördraget om Europeiska unionen på de områden där EU inte har exklusiv befogenhet. Den innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målet för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva.

I dag finns inga hinder för medlemsstaterna att bilateralt, genom avtal mellan ett eller flera medlemsländer, genomföra gemensamma upphandlingar på försvarsområdet.

Fru talman! Försvarsutskottet konstaterar att förslaget saknar en ordentlig konsekvensanalys. Försvarsutskottet anser också att den europeiska försvarsindustrin stärks genom konkurrens och konsolidering på marknadsmässiga grunder.

Försvarspolitik, krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet utgör grunden för om försvarsmateriel ska upphandlas nationellt eller unionsgemensamt. Utskottet anser att förordningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, då dessa frågor i första hand är nationella kompetenser.

Fru talman! Slutligen, även om vi i dag behandlar om kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen, vill jag ändå nämna något om ärendet i sak.

Just nu lever vi i en orolig tid. Efter Rysslands snart åtta månader långa brutala anfallskrig mot Ukraina finns ett stort behov hos de flesta EU-länder att dels ersätta den försvarsmateriel som överförts till Ukraina, dels för framtiden kraftigt förstärka den nationella försvarsförmågan.

Vi går alltså därmed förmodligen mot en situation där den europeiska försvarsindustrin kommer att gå på högvarv under de närmaste 10–15 åren. Att i det läget lägga fram ett förslag som i förlängningen minskar konkurrensen, konsoliderar försvarsindustrin och styr mot gemensamma upphandlingar riskerar att försena uppbyggnaden av försvarsförmågan.

Vi behöver tvärtom en situation där ett stort antal leverantörer genom sund konkurrens och spjutspetskompetens inom forskning och utveckling kan bidra till vår gemensamma säkerhet. Kommissionens förslag riskerar i stället genom att prioritera vissa leverantörer att försena leveranserna, skapa flaskhalsar, driva upp priser och på sikt försämra vår gemensamma försvarsförmåga.

Jag vill avsluta genom att yrka bifall till utskottets förslag om att skicka ett så kallat motiverat yttrande.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).