Fru talman! Vad gäller turerna i Europaparlamentet har jag inte närmare kännedom om exakt hur de här omröstningarna går till. Det kollar jag väldigt gärna upp. Inget av de förslag som Märta Stenevi nämner är av det slaget att Moderaterna har några principiella invändningar. Sedan vet jag inte exakt hur den praktiska utformningen av förslagen har sett ut eller hur de har behandlats i parlamentet. Det kommer jag gärna tillbaka till.

Vad gäller passivitet vet jag inte om jag tycker att det är en precis riktig beskrivning. Nu står vi här några veckor efter att Kammarkollegiet avslutat sin granskning. Du och jag sågs här före jul, Märta Stenevi, och då pratade vi om samma frågor. Jag tyckte att det var rimligt att avvakta utfallet av den prövningen. Nu säger jag att jag är helt öppen för att diskutera om det behöver göras en översyn av reglerna vad gäller både partifinansiering och för den delen andra frågor som kan vara av betydelse för att skapa såväl en hög integritet för partier och för de politiska institutionerna som en ökad transparens och pålitlighet sett ur väljarnas synvinkel.

Sedan tycker jag möjligen att tonläget ibland blir lite uppskruvat, om man betänker att alla de regler vi nu talar om beslutades för ett par år sedan, efter att förslag lagts fram av en regering som Miljöpartiet satt i, och hade sin bakgrund i en parlamentarisk kommitté där alla partier var med och välsignade innehållet.

Det hindrar för all del inte att vi nu tar upp och diskuterar frågan om en översyn. Men det är ju inte så att de regler vi har skulle vara ett resultat av att olika partier haft intresse av att driva detta i en restriktiv riktning utan insyn. Tvärtom har det funnits en bred enighet om att utforma reglerna så som de ser ut. En del avvägningar är i praktiken svåra. De har behandlats av alla partier och har landat i det här resultatet. Likafullt tror jag att det kan vara klokt att regering och riksdag i dialog mellan Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet lyfter de här frågorna och hur en gemensam färdplan kan se ut.

Breddar vi perspektivet kan vi säga att det finns flera frågor som den här utredningen hanterade men som lades åt sidan vid den tidpunkten. Ofta föreligger rätt svåra intressekonflikter. En fråga som var uppe men som lades åt sidan var det faktum att många människor som går med i fackförbund indirekt måste stödja politiska partier som de inte röstar på. Var och en kan förstå att det ur föreningsfrihetssynpunkt är någonting som man kan ifrågasätta. Men i den andra vågskålen finns föreningsfrihetsargument som säger att ideella föreningar måste kunna präglas av majoritetsbeslut och att det därför ändå är rimligt att man får ge pengar exempelvis från fackförbund till Socialdemokraterna. Det belyser att det finns frågor där många legitima intressen ska vägas mot varandra. Det finns flera frågor som har varit uppe tidigare men lagts åt sidan därför att man bedömt att det praktiskt sett varit det sätt man behövt gå fram med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett transparensregister är jag själv rätt öppen för att diskutera i en svensk kontext. Men i den stora demokratiutredningen, där alla partier fanns med, lades den frågan åt sidan för att man bedömde att det fanns andra demokratiska problem förenade med ett sådant register. Vilka ska ingå? Hur ska man sortera det? Finns det problem med en statlig certifiering av vissa intressegrupper men inte andra? Enkelt uttryckt är frågorna komplexa. Kloka partier - alla i den här kammaren - har tidigare kommit fram till att detta inte är aktuellt. Jag aktualiserar det gärna, men jag tror att tonläget ibland inte riktigt matchar komplexiteten i frågorna. Låt oss gärna ta det vidare från den här punkten och diskutera det. Låt oss också utgå från att vi har ett gemensamt intresse av att de här frågorna hanteras på ett balanserat sätt.