Herr talman! Det är vackert i Älvsbyn. Så här års är det gnistrande kallt med iskristaller i träden, metervis med snö, slalomåkning i backen och kokkaffe vid elden. Det är fint i Älvsbyn. Men det är också glest mellan husen i Älvsbyn. Som en följd av den urbanisering som har skett i strukturomvandlingens spår, framför allt när det gäller skogsbruket, har Älvsbyn också varit en avfolkningsbygd i ganska många decennier nu, med ett successivt minskat invånarantal.

Älvsbyn är en kommun som ligger på gränsen mellan Norrbottens kust och inland med ungefär 8 000 invånare. De stora arbetsgivarna är industriarbetsgivare som Älvsbyhus och Polarbröd. De är störst, näst efter kommunen själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är inte bara riksdagsledamot från Älvsbyn, utan jag är också lokalpolitiker i Älvsbyn. För drygt tio år sedan lämnade Boliden beskedet som blev en game changer, eller potentiellt hade kunnat bli en game changer, både för lokalsamhället i Älvsbyn, för självförsörjningsgraden av kritiska metaller och för elektrifieringen av det här landet. Fyndigheten där den gamla Lavergruvan låg, där man bröt koppar på 30- och 40-talen, räcker nämligen för att öppna en gruva. Det sa man för över tio år sedan. Sedan har ärendet vandrat fram och tillbaka, från instans till instans.

Som lokalpolitiker, som ska planera lokalsamhället, bedöma vilka infrastrukturbehov som finns, planera för framtida bostadsbyggande eller framtida behov av skolor och omsorg, är det inte så förbaskat enkelt. Om gruvan kommer på plats med ytterligare några tusen arbetstillfällen kommer det att förändra förutsättningarna i grunden för den som ska planera lokalsamhället.

Jag vill därför fråga om ministerns besked till lokalpolitikerna i Älvsbyn. Ska lokalpolitikerna i Älvsbyn planera för expansion och växande arbetsmarknad eller för fortsatt utflyttning och föråldrad demografi?