Fru talman! Jag vill inleda med att vara ytterst tydlig. Det finns inte något business as usual-scenario utan klimatrelaterade konsekvenser. Antingen ställer vi om och minskar utsläppen i den takt som krävs för att klara Parisavtalet, samtidigt som vi anpassar oss till den klimatförändring som ändå sker inom Parisavtalet. Eller så ställer vi inte om tillräckligt snabbt, och då står vi där med konsekvenserna. Följderna av en global uppvärmning skenar till slut bortom mänsklig kontroll.

Fru talman! Jag vill ägna de sista sekunderna av mitt anförande till att tala lite om reduktionsplikten just för att den kopplar till klimatpolitiken och EU-politiken.

Sverige har i dag ett bindande åtagande inom EU att minska våra territoriella utsläpp som inte är en del av EU:s utsläppshandel. Reduktionsplikten har varit central för att vi ska nå det målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har aviserat att man vill slopa, kraftigt skära ned och minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå- från och med den 1 januari 2024. Det skulle leda till kraftigt ökade utsläpp av fossila växthusgaser och ett ökat beroende av import av fossila drivmedel. Vidare leder det till att vi inte når vårt klimatmål i EU.

Det finns här några alternativa vägar framåt för regeringen. Det kan innebära stora kostnader för statskassan, kraftiga effekter för hela skogsnäringen eller stora konsekvenser inom transportsektorn. Jag skulle vilja att regeringen redogjorde för hur man har tänkt genomföra någonting ur ett helhetsperspektiv innan man gör en sådan kraftfull reform.

Därför vill jag avsluta med att fråga statsrådet: Hur avser regeringen att få ihop helheten när det gäller vårt klimatåtagande, och vilka näringar riskerar att drabbas?