Herr talman! Det här är en intressant debatt där olika synsätt ställs mot varandra. Mitt och Kristdemokraternas synsätt är att se till den enskildes behov och ta fram olika lösningar. Vi har helt enkelt olika behov. Därför är valfriheten mycket viktig. Vi får inte bygga upp begränsningar och murar i sättet att organisera sjukvården. Samtidigt ska vi inte göra avkall på kvaliteten utan ständigt arbeta med utveckling och mångfald.

Kristdemokratisk politik utgår från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna, och den som har störst behov ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet.

En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet. Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg. Mycket har gjorts de senaste åren för att utforma vården och omsorgen utifrån den enskilda människans behov. Men mer, inte mindre, behöver göras på detta område, och patientens ställning behöver stärkas.

Hälso- och sjukvården i Sverige är ett offentligt åtagande där framför allt regionerna, men även kommunerna, är ansvariga för att planera, organisera och finansiera vården. Den allra största merparten av hälso- och sjukvården bedrivs i egen regi i de i dag 21 regionerna, och den utförda vården finansieras med offentliga skattemedel. Det finns även privata vårdgivare som bedriver vård på uppdrag av en region och där regionen alltjämt är huvudman för vården. Även denna vård är offentligt finansierad och betald av skattebetalarna.

Det vi hör i debatten från vänstersidan och Socialdemokraterna är att de har stort fokus på att bekämpa olika privata alternativ, det vill säga den mångfald och valfrihet som växt fram gällande utförandet av vård och omsorg i Sverige - alltmedan vårdköerna fortsätter att öka. Detta medför att många patienter inte får sin vård i rätt tid, vilket inte är bra.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen har lagt ett alldeles särskilt fokus på att arbeta mot privata sjukvårdsförsäkringar. Betalning av hälso och sjukvård via privata sjukvårdsförsäkringar uppskattas uppgå till ungefär 0,7 procent av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna, vilket innebär att de inte utgör en så stor del inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det allra vanligaste sättet att skaffa en sjukvårdsförsäkring just genom arbetsgivarbetalda gruppförsäkringar. Det är riktigt som Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar konstaterar att frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar i princip är tämligen oreglerade.

Vi kristdemokrater ihop med övriga regeringspartier och SD delar utredningens bild av att det finns ett behov av att reglera till exempel den tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg bör genomföra kopplad till frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar. Men förslaget om utökad kontroll ska gälla endast när regioner ingår samarbete med vårdgivare som har fler uppdragsgivare. Högkvalitativ och jämlik vård bör enligt oss eftersträvas inom alla verksamheter oavsett vilka uppdragsgivare verksamheten har eller inte har.

Det framkommer inte heller i utredningen att det finns ett behov av en sådan lagändring som föreslås i propositionen. Snarare visar utredningens undersökning att det i regel finns goda affärsrelationer mellan regionerna och de privata vårdgivarna. Vidare framgår det att regionerna har stort förtroende för de privata vårdgivarna. Det finns således inget tydligt skäl att misstänka att de privata vårdgivarna gör orättvisa eller felaktiga bedömningar gällande den etiska plattformens rangordning som utgår från att den som är i störst behov av vård också ska prioriteras och ges företräde till vården.

Med de nya bestämmelser om anmälan till vårdgivarregistret som föreslås, vilka vi ställer oss bakom, finns det goda skäl att initiera ett utökat uppföljningsarbete. I propositionen framkommer det att det finns flera brister i det nuvarande arbetet, trots den anmälningsplikt som råder med nuvarande bestämmelser. Här anser vi att det ska säkerställas att de nya bestämmelserna efterföljs i större utsträckning än de nuvarande bestämmelserna gjort.

Detta innebär att all den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen i annat fall skulle behöva ske inom den offentligt finansierade vården, och det skulle därmed medföra längre vårdköer och att färre patienter får vård enligt de tidsgränser som den lagstadgade vårdgarantin anger.

De allra vanligaste behandlingarna som sker inom ramen för sjukvårdsförsäkringen är ortopediska.

Herr talman! De långa och växande vårdköerna gör att många känner sig oroliga för att de inte kommer att få sin vård i tid när de har rätt till den och behov av den.

Privata sjukvårdsförsäkringar ska inte förbjudas. Däremot ser vi allvarligt på det faktum att så många arbetsgivare och fackförbund i Sverige gör bedömningen att anställda upplever att man tvingas betala två gånger för att få vård. Man vågar inte lita på att man får vård i rätt tid när man behöver den.

Vård ska vara av hög kvalitet och ges efter behov och i rätt tid till alla patienter. Om det råder inget tvivel. Regeringens partier och SD har som hög prioritet att kapa och ta bort vårdköerna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.