Fru talman! Det lagstadgade målet för svensk hälso- och sjukvård är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Som det står i lagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde i vården.

De principerna är helt grundläggande för den svenska hälso- och sjukvården. Konkret innebär det att alla bör få del av hälso- och sjukvårdens tjänster på lika villkor. Din tillgång till sjukvård ska inte påverkas av din ålder, kön, förmåga att ta initiativ, utbildning eller betalningsförmåga. Du ska ha samma tillgång till vård och få samma väntetider. Det är så vår lagstiftning ser ut. Det är så det är tänkt att fungera, och det är så vi i bred enighet här i kammaren säger att vi tycker att det ska fungera.

Samtidigt vet vi att det inte är så i verkligheten. Genom en privat sjukvårdsförsäkring kan den med hög inkomst och tillräckligt attraktiv sjukdomshistoria köpa sig en snabbare bedömning och behandling. I de fall vårdbesöket leder till en remiss kan försäkringspatienten sedan använda den hos andra vårdgivare.

Fru talman! Försäkringspatienter får i dag en snabbare vård i vårt offentligt finansierade hälso- och sjukvårdssystem. Det vill vi socialdemokrater ändra på. Vi försökte göra det redan 2005 genom en stopplag som genomfördes men som revs upp av Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen.

Vi fick tillbaka regeringsmakten 2017 och försökte ändra det genom en proposition, som tyvärr röstades ned av de borgerliga och Sverigedemokraterna. Argumenten var då att propositionen saknade underlag och att problemet inte var tillräckligt beskrivet. Lite tidigare här hörde vi också det i anförandet och replikskiftet. Högerpartierna hävdade därmed att det inte var bevisat att patienter med försäkring fick snabbare vård.

Under den senaste mandatperioden såg vi socialdemokrater därför till att den socialdemokratiskt ledda regeringen utredde frågan grundligt. Det gjordes först 2020 genom en utredning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. År 2021 gjordes en statlig utredning, så kallad SOU. År 2022 gjordes slutligen en kompletterande lagstiftningspromemoria som togs fram inom Regeringskansliet. Därmed finns ett gediget underlag som beskriver problemet och som också innehåller genomarbetade lagförslag för att åtgärda dagens brister.

Den proposition som vi i dag debatterar är den första av två tilltänkta propositioner som skulle tas fram utifrån detta samlade underlag. Men det är nu tydligt att dessa förslag inte kommer att genomföras. Den nya regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna tycker tydligen att dagens ordning fungerar väl.

De tycker att det är bra att företrädesvis män med god hälsa och höga inkomster kan behålla nuvarande gräddfiler i den offentligt finansierade vården. De tycker tydligen inte att det är ett problem att kroniker eller äldre personer får vänta längre. De grupperna får många gånger inte heller teckna en försäkring, och även om de skulle få det har de inte råd att göra det.

Regeringen tycker inte att principen om vård efter behov är värd att värna. Om de hade tyckt att vård på lika villkor och med lika förutsättningar är en viktig princip, inte bara på papperet och som något vi säger här i kammaren utan en princip som hade rimmat med verkligheten, hade de nämligen stöttat det här förslaget.

För oss socialdemokrater är saken given. Vård ska ges efter behov, inte utifrån plånbok. I det här fallet finns bara en rimlighet. Det är att bifalla reservation 1.

(Applåder)