Herr talman! Den enskildes integritet är värd att skyddas. Vi är många som reagerar negativt när vi märker att exempelvis medieplattformar kartlägger våra digitala vanor och skickar riktad reklam i försäljningssyfte. Vi upplever sådan bevakning som påträngande och oönskad. Därför är det bra att det finns en sekretesslagstiftning som skyddar oss från att verkligt integritetskänsliga uppgifter kommer i orätta händer.

Flera remissinstanser har inte bedömt att uppgifter om elförbrukning skulle anses som så integritetskänsliga att skyddsintresset överväger insynsintresset. Men tillsammans med andra uppgifter kan de ställas samman för att ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda och grupper. Därför har regeringen föreslagit att uppgifterna sekretessbeläggs.

Men det ska också tilläggas i detta sammanhang att flertalet remissinstanser överlag är positiva. Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm och Energimarknadsinspektionen är några av dem.

Dagens ärende handlar för övrigt inte om ett stöd i den vanliga bemärkelsen. I stället är det en återbetalning av en del av de elavgifter som betalades in under förra året. Du som elkund lämnar inte in någon ansökan, utan stödet betalas ut direkt. Det går inte att välja om du vill ta del av stödet eller inte.

Den offentlighetsprincip som regleras i tryckfrihetsförordningen kan enligt 2 kap. 2 § begränsas om det krävs med hänsyn till bland annat skyddet för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt förarbetena till lagen framgår att sekretess avser personliga förhållanden, exempelvis en persons adress och en persons ekonomi.

I den nu aktuella propositionen om sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd föreslås alltså att sekretess ska gälla, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men. Det kan faktiskt handla om personer med skyddad identitet och adress. Därför behövs detta grundskydd till att börja med.

Sekretess ska också gälla för att skydda uppgifter som skulle kunna användas för att identifiera elektriska anläggningar, det vill säga din och min elmätare. En sammanställning av sådana anläggnings-id:n kan kopplas till företagens affärs- och driftsförhållanden och är uppgifter som normalt betraktas som företagshemligheter. Om en sådan sammanställning görs offentlig kan uppgifterna användas av oseriösa aktörer och göra att företag lider ekonomisk skada.

Förslaget om sekretess har ifrågasatts. Men i vilket annat fall är en enskild persons privata konsumtion offentlig? Och vilket annat stöd från samhällets sida gentemot enskilda är offentligt?

Uppgifter om hur mycket el ett hushåll eller ett företag förbrukar är inte offentliga i dag hos dem som har avtal med privata elnätsföretag. Att de nu samlas in av Försäkringskassan är endast på grund av den skyldighet som nätföretagen åläggs för att göra utbetalningen av elstödet möjlig, något som bedöms som en nödåtgärd då många konsumenter drabbats oerhört hårt av de skyhöga elpriserna. I måndags till exempel låg elpriset i elområde 4 på 2 kronor och 11 öre per kilowattimme och i elområde 3, där jag själv bor, på 1 krona och 66 öre per kilowattimme. Detta medan priset i norra Sverige samma dag låg på bara 61 öre per kilowattimme. Ungefär så såg det ut i stora delar av landet förra vintern också.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.