Herr talman! Sverige har haft ett stabilt och förutsägbart elsystem som gav oss el dygnets alla timmar, året runt och oavsett väder och vind, till ett förhållandevis bra pris för landets elkonsumenter. Detta har den rödgröna politiken dessvärre sett till att delvis montera ned, vilket vi nu ser effekterna av.

Vi har nu ett stundom instabilt system med kraftigt varierande priser. Under de senaste ett och ett halvt åren har vi sett extremt höga priser, vilket har gett upphov till en sällan skådad kostnadskris för våra hushåll och vårt näringsliv. Det är av den anledningen vi står här i kammaren i dag och pratar om elstöd. Jag tycker att det är ytterst beklagligt att vi har kommit till en situation där vi tvingas till utbetalningar till våra medborgare för att minska effekterna av kostnadskrisen.

Det är bråttom att få till stånd utbetalningarna till de svenska hushållen. På uppdrag av den förra regeringen har Svenska kraftnät tagit fram en prismodell som kommer att lindra effekterna av de höga elpriserna. Utbetalningarna ska finansieras av de så kallade trängselavgifter som var och en av oss elkonsumenter - främst i södra Sverige - har betalat in via våra elräkningar. Försäkringskassan har fått i uppdrag att administrera utbetalningarna eftersom man i egenskap av utbetalande myndighet har förmågan att hantera stora mängder utbetalningar.

Herr talman! Propositionen handlar om att i två avseenden sekretessbelägga uppgifter rörande enskilda elkonsumenter.

Det ena rör så kallat anläggnings-id, vilket är en beteckning på elabonnentens anslutning till elnätet. För att få en bild av vilket skyddsvärde denna information tillmäts ska man känna till att alla svenska anläggnings-id:n finns lagrade hos exempelvis Energimarknadsinspektionen. Dessa uppgifter är där avidentifierade, vilket innebär att det inte går att koppla ett anläggnings-id till en enskild abonnent, och dessa avidentifierade uppgifter är sekretessbelagda. Således bör dessa uppgifter vara sekretessbelagda även hos Försäkringskassan.

Den andra delen handlar om personuppgifter i anslutning till de utbetalningar som Försäkringskassan ska genomföra. I denna del vill jag framhålla att jag är en stark förespråkare av offentlighetsprincipen, demokratisk öppenhet och transparens. Syftet med denna öppenhet och transparens är att allmänheten ska kunna granska staten, ställa makthavare till svars och kräva sin rätt. Syftet är emellertid inte att medborgare eller medier ska granska enskilda medborgare. Den form av samhälle där vi genom statliga register håller koll på varandra och på människors privata förehavanden är inget jag eftersträvar. Det är inte heller skälet till vår offentlighetsprincip, som finns till för att granska makten.

Herr talman! Av den anledningen menar jag att det inte är genom granskning av enskilda utbetalningar till individer som vi som samhälle ska granska detta. Det ska i stället hanteras genom väl beprövade och demokratiska granskande institutioner, såsom Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, men även medierna.

Medier kan alltjämt begära ut information som inte berör enskilda och granska genomförandet på sedvanligt vis. Vi ska komma ihåg att medier aldrig tidigare, åtminstone såvitt jag känner till, har granskat utbetalningar från Försäkringskassan till enskilda medborgare, på personlig basis, på det sätt som vissa nu menar ska ske.

I dagens Sverige har vi fler och mer omfattande register över våra medborgare än i de flesta andra länder i världen. Vi har folkbokföringsregister, bilregister, register för bolagsengagemang och privata belastningsregister, för att nämna några exempel. Risken är således att vi redan i dag har ett samhälle där ingen av oss längre är vanlig privatperson utan där alla blir alltmer offentliga personer. Risken är att privatlivets helgd, som är fastslagen i grundlagen, devalveras över tid, och det är min fasta målsättning att slå vakt om denna. Kom därför ihåg att offentlighetsprincipen är till för att granska makten, inte folket.

Herr talman! Av den anledningen ska offentlighetsprincipen användas för att skapa demokratisk transparens och öppenhet kring maktens utövande, vilket alltjämt kommer att vara möjligt efter att denna lag har införts. Därtill granskar Riksrevisionen, som ligger direkt under riksdagen, tillämpningen och genomförandet av reformen. Tillsammans med den vanliga mediebevakningen kommer detta att kunna ge oss en heltäckande bild av läget.

Detta elstöd uppvisar likheter och är i analogi med fjolårets elstöd till de svenska hushållen. Fjolårets elstöd hanterades av elnätsbolagen, vilket alltså gav ännu mindre insyn eftersom inte ens Riksrevisionen, exempelvis, kunde göra en djupgående granskning av elstödshanteringen. Således är det rimligt att fråga sig vad som är orsaken till att det blir det mer kritik mot den lösning vi här lägger fram. Detta kan granskas i större utsträckning än det som genomfördes av den förra regeringen och som i praktiken var helt omöjligt att granska.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.