Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag vill inte vara oförskämd, men jag måste ändå säga att det är ett anmärkningsvärt ickesvar.

Ambitionen jag hade med min interpellation var att försöka se på de viktiga infrastrukturfrågorna ur ett större perspektiv och få till en konstruktiv debatt här i kammaren i en för vårt land helt avgörande fråga för Sveriges roll i den hållbara gröna omställningen och för tillväxt och konkurrenskraft. Jag undrar också hur regeringens vision och tankar ser ut när det gäller infrastrukturens roll i samhällsbygget.

Vårt ansvar som beslutsfattare är inte bara här och nu eller den här mandatperioden. Vi har också ett ansvar så långt vår förmåga och kunskap räcker att fatta så kloka beslut som möjligt. Vad behöver vi göra i dag för att vårt land ska stå starkare, säkrare och mer framgångsrikt och hållbart om 20, 30 och 50 år?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För mig handlar politik om två saker. Å ena sidan handlar det om att visa på skillnader - det här vill vi, till skillnad från er. Det gör det tydligt för dem vi företräder. Å andra sidan handlar politik också om att kunna samlas och ta ansvar i frågor som påverkar människor i deras vardag för generationer framåt. Säkerhetspolitik, energifrågor och klimatomställning är tydliga, aktuella exempel på det. En sådan fråga är också infrastruktur.

Fru talman! Mot bakgrund av det är Andreas Carlsons svar på min interpellation högst anmärkningsvärt. Jag är väldigt glad att statsrådet håller med om vad jag tycker, men att inte kunna bemöda sig mer än att på fyra och en halv rad i allmänna ordalag hålla med om det jag skriver tycker jag är respektlöst mot riksdagen och för det förtroende som Andreas Carlson har som statsråd.

Den gröna omställning som i dag sker i norra Sverige är ett resultat av en politik som handlar om att vilja och möjliggöra och om att lägga ut kursen och sätta segel för att skapa och ta vara på vindarna i den gröna revolutionen. Det är en utmaning att planera och förverkliga det som vi vill ska ske. Det handlar om bostadsbyggande, infrastruktur, energi och kompetensförsörjning.

Ett annat av vår tids största samhällsbyggnadsprojekt handlar om behovet av ny kapacitet för person- och godstransporter på järnväg. Frågan om nya stambanor har diskuterats i flera decennier, och det finns säkerligen anledning till självrannsakan för politiken brett när det gäller att hitta långsiktigt hållbara lösningar.

Regeringen och Sverigedemokraterna har nu beslutat att skrota planerna på nya stambanor. Detta har väckt många reaktioner från näringsliv, kommuner och regioner, som dessutom under resans gång har investerat mycket tid, pengar och engagemang, skrivit avtal och förbundit sig att bidra till förverkligandet.

Att säga nej förpliktar också till att ha ett alternativ för att lösa de problem vi ser, och därför vill jag fråga statsrådet: Vad avser Andreas Carlson att vidta för åtgärder för att skapa en hållbar långsiktighet när det gäller stora infrastrukturprojekt, och vad är regeringens förslag i dag för att öka kapaciteten på järnvägen?