Protokoll 2022/23:50 Tisdagen den 24 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2022/23:83 om stärkande av tredjeland och kvotflyktingar
Anf. 55 Ola Möller (S)

Herr talman! Det är härligt att migrationsministern visar det engagemang hon har. Det uppskattar jag. Men debatten är inte svår. Det här är inte ett dugg svårt, även om jag förstår att det är svårt för regeringen. Vad det handlar om är om vi ska ta emot 5 000 kvotflyktingar och fortsätta göra en stor insats, vilket migrationsministern framhåller som ett föredöme. Migrationsministern lyfter fram det som har gjorts och säger att det är bra. Men nu ska regeringen, som tar ansvar genom att inte ta ansvar, ta ansvar. Det är ju orwellsk retorik.

Ministern säger att man nu ska ta större ansvar för kvinnor och hbtq-personer. Men man går från 5 000 till 900. FN har fritt mandat att plocka ut dem med störst behov. Regeringspartiernas företrädare står i talarstolen och säger att det är de som kan integreras och kan göra nytta för Sverige som ska komma hit. Men då vill jag fråga ministern: Hur är ett barn med Downs syndrom ett integrationsproblem? Var snäll och beskriv det för mig! Vari ligger integrationsproblemet när vi tar hit ett föräldralöst barn med Downs syndrom? Hur är det ett problem att vår svenska sjukvård hjälper yazidiska flickor som blivit våldtagna av muslimska män att få ett liv? Hur är det ett integrationsproblem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår folkmord runt om i världen. Förra veckan sa Bundestag i Tyskland att det yazidiska folkmordet i Sinjar 2014 skulle erkännas. Vi har en annan tradition i Sverige. Här får vi inte hantera det så. Men FN, tyska Bundestag och det brittiska parlamentet har sagt att det är ett folkmord. Rohingyerna, som är muslimer borta i Sydostasien, utsätts också för ett folkmord. Barnen i Tigray är utsatta för ett systematiskt folkmord med påtvingad svältkatastrof. Det är ju de barnen och människorna det här handlar om.

Ni går från 5 000 till 900 i kvotflyktingsystemet, där FN plockar ut de mest behövande. Det innebär att det även är färre flickor, kvinnor och hbtq-personer som kan komma hit. Jag har inga problem med att man pekar på att det är de här utsatta grupperna som kan komma, men det var inte det som regeringspartiets företrädare stod i migrationsdebatten här och sa.

Hur stabiliseras de här länderna? Den frågan undviker ju migrationsministern. Man säger att det är jag som har gjort ett tankefel och liknande. Men frågan kvarstår: Hur blir krigshärjade, fattiga länder stabilare och tryggare, vilket också minskar migrationsströmmarna till Europa, av att dessa utsatta barn, kvinnor och hbtq-personer väljs bort av regeringen genom att man går från 5 000 till 900? Jag vet också att de stora partierna i regeringsunderlaget i princip vill ta bort kvotflyktingarna helt. Dessutom ska de inte ha permanenta uppehållstillstånd. Men hur blir de här länderna tryggare och rikare av den politiken?