Fru talman! Få saker är så viktiga som att ge människor hopp och rimliga förväntningar om sin framtid i Sverige, om de har kommit till vårt land eller kanske har en föräldrageneration som kommit hit tidigare.

Vi har sett hur integrationen har fungerat skapligt genom åren, men aldrig smärtfritt och aldrig problemfritt. Det är klart att det läge vi har just nu, med ett utanförskap som har bitit sig fast, kräver eftertanke. Jag är därför glad över att Socialdemokraterna i opposition nu ställer sig bakom Liberalernas migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också glad över att man när det gäller integrationen är beredd att inkludera mer än bara inkomstfakta, för det vi ibland hör - att människor blir kriminella beroende på att de är arbetslösa - är otroligt grovt och ganska oförskämt. Och det är inte sant, utan det är andra orsaker som är starkt bidragande till brottsligheten, inte minst att gängen har fått löpa alltför fritt.

Jag ser med något enskilt undantag att Socialdemokraterna, utöver migrationen och integrationen, även ställer sig bakom rättspolitiken i allt väsentligt. Detta välkomnar jag. Jag tycker att det är bra men det är några få partier kvar. Vi vet hur det har låtit. Flera partier, inte minst Liberalerna, har länge haft en enkel retorik - att vi ska öppna våra hjärtan och att vi inte bygger några murar i Sverige, som den tidigare statsministern sa. Man har trott att detta kan upprätthållas, men realpolitiken har blivit tydlig. Det är den vi nu ser genomföras.

Sedan behöver detta inte betyda att Liberalerna eller Socialdemokraterna sänker sina internationella ambitioner och inte har kvar sin internationella utblick på världen, men vi har så stora integrationsproblem i Sverige att vi måste ha en ganska smal migration till Sverige kommande år. Det är därför vi håller fast vid ett tuffare regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi värnar också asylrätten utan några nivåer, men i övrigt är det svårare att komma till Sverige.

Detta hänger ihop med att ta tag i de integrationsproblem vi har. Där fokuserar vi helt på skolan, med tidigare och tydligare insatser, och vi fokuserar på språk i förskolan. I valrörelsen var det lite diskussioner om huruvida det var lämpligt att se till att föräldrar på olika sätt uppmuntras och att de, om barnen inte får tillgång till svenska språket, åtminstone är tvungna att ha ett litet samtal och så vidare. Det var den debatt vi hade.

Det börjar i förskolan och fortsätter i skolan, och sedan ska det avslutas i gymnasiet. Detta är integrationspolitik för alla. När man är ute och pratar om detta får man höra att det är utbildning, utbildning och utbildning och integration, integration och integration. Men detta bygger på att ha med det självklara: Lär dig svenska! Sköt dig! Det måste bli konsekvenser för den som inte sköter sig.

När man lyssnar på uppgivna poliser i Sverige just nu som försöker hantera den katastrofsituation som Sverige har letts in i känner man att det kommer att ta ett tag innan vi kommer till rätta med brottsutvecklingen. Man ska komma ihåg vilka som drabbas mest. Det är de människor som redan är utsatta och som redan lever segregerat, även om det allt oftare dyker upp tillfällen när det skjuts nästan överallt.