Fru talman! Låt mig först konstatera hur viktigt läsning och bra läsförmåga är. Vi har sett under en följd av år att läsförmågan tycks ha försämrats. Det tar längre och längre tid för barn att lära sig att läsa, och det får stora konsekvenser för deras kommande skolresultat och för deras kommande förmåga att läsa skönlitteratur, att ta del av samhällsdebatten och att på allvar ta sitt fulla demokratiska ansvar när de blir lite äldre.

Det är också därför vi nu gör den här stora satsningen på läroböcker i svensk skola. Vi har sett att det är väldigt stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna och andra huvudmän satsar på bra läromedel. De skillnaderna är alldeles för stora, och det är klart att det är viktigt att man har läroböcker. Det finns många skäl. Djupläsningen förbättras när man läser i en bok i stället för på en skärm. Vi vet också att sannolikheten att man läser skönlitteratur när man blir äldre ökar om man har haft riktiga läroböcker. Det är alltså en stor och viktig satsning.

När det gäller skolbiblioteken finns det redan i dag lagstiftning på området. Man ska ha skolbibliotek, och det är huvudmännen som är ansvariga för att se till att de finns och att man följer den skollag som finns. Men som jag sa i mitt skriftliga svar och som jag också svarade här bereds den här frågan just nu i Regeringskansliet. Den förra regeringen hanterade inte frågan, utan den ligger där.

Jag vill också säga att jag på intet sätt vill skylla på den förra regeringen, för den hade också andra frågor på sitt bord - både pandemi och Ukrainakris och så vidare. Men frågan bereds i Regeringskansliet nu.