Fru talman! I går tittade jag lite på siffrorna över hur många som sökt dessa utbildningar, både sjuksköterskeprogrammet och gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Inför vårterminen 2023 sökte 2 433 till sjuksköterskeprogrammet. Det är alldeles för lite. Till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram sökte 4 322. Dessa siffror har varit minskande i många år, oavsett vem som har styrt. Där måste man in och titta: Hur ökar vi antalet sökande till dessa utbildningar?

Givetvis är det villkoren det handlar om. Det handlar om lönen, men det handlar också om att titta på om vi exempelvis kan minska heltidsmåttet något. Det är en viktig grej. Jag pratar inte om sex timmars arbetsdag men om att minska måttet något. Det måste finnas morötter för att söka till dessa yrken.

Problemet är också att man kanske läser till sjuksköterska men sedan slutar efter några år och söker sig någon annanstans. Det finns sjuksköterskor som jobbar på Scania i Södertälje, för då vet man till exempel vilka arbetstiderna är.

Jag vill också ta upp kökapningen när det gäller vårdplatser. Region Stockholm har hållit på med det under hela hösten. I dag uppfyller man faktiskt 82 av 88 vårdgarantier, men till vilket pris? Detta har gjorts på helgerna. Man har opererat på helgerna, och då måste operationspersonalen, anestesipersonalen, vårdavdelningarna och uppvaket jobba övertid. Och det gör man, med risk för den egna hälsan. Köerna är borta, men nu får man nya köer efter julhelgerna.

Jag är fortfarande orolig, men jag tycker ändå att det är bra att statsrådet nu säger att man ska jobba med de här frågorna. Jag vill tacka för debatten. Den var uppfriskande och hälsosam.