Fru talman! Först vill jag säga något om de farhågor som Paulina Brandberg lyfter fram. Den metod som EU förespråkar för jämlikhetsdata handlar om anonymitet, som undanröjer de risker kring integritet som statsrådet lyfter fram, frivillighet, som gör att den som på grund av exempelvis oro eller helt andra skäl inte vill svara på anonyma enkäter inte behöver göra det, och självidentifikation, vilket är jätteviktigt när det kommer till klassificering. Det är centralt att människor själva får identifiera sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här kräver djup analys, absolut, och min fråga är helt enkelt: Avser Paulina Brandberg att göra en sådan djup analys så att frågan kan föras vidare? Jag tror nämligen att det här är den mest centrala åtgärden om vi ska komma åt den strukturella rasismen på samma effektiva och breda sätt som vi har arbetat för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Fru talman! När det gäller frågan om rasprofilering hos polisen riskerar visitationszonerna, som Paulina Brandberg mycket riktigt också antyder, att leda till att personer med utländsk bakgrund eller mörkare hudfärg oftare kommer att utsättas för visitation. Men det är faktiskt en helt annan formulering i Tidöavtalet som min oro handlar om, nämligen det som beskriver hur polisen ska bedriva sitt arbete "effektivt". Lyssnar man på till exempel Sverigedemokraternas Tobias Andersson menar ju han att polisen måste vidta rasprofilering just för att man anser att det är effektivt.

Jag tror att detta vore förödande ur perspektivet att folk kommer att utsättas för strukturell rasism.