Fru talman! Nyligen larmade ett flertal organisationer om de absolut yttersta konsekvenserna av rasism i Sverige. I hälso- och sjukvården har man kunnat se hur barn med olika hudfärg har getts olika smärtlindring och hur kvinnor i förlossningsvården har fått sämre och mer osäker förlossningsvård med högre risk för mödradödlighet i samband med förlossningen. Det finns även ett fall då en man dog till följd av att man hänvisade till "kulturell svimning" när mannen i själva verket var i akut behov av vård.

Föreställningar om skillnader mellan människor baserade på till exempel hudfärg som inte har någon grund i vetenskap är farliga. Så länge dessa föreställningar och deras konsekvenser inte synliggörs på ett strukturellt plan finns en risk att det hela viftas bort som enstaka incidenter och att adekvata åtgärder inte införs. Därför efterfrågar många nu strukturell datainsamling kopplad till rasism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2021 gav Miljöpartiet i regering Brå i uppgift att ta fram den tredje i en serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De första rapporterna behandlade antisemitism och islamofobi. Brås nya studie om afrofobiska hatbrott synliggör det som väldigt många har vittnat om under lång tid, nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg, i kollektivtrafiken och på skolor och arbetsplatser. Det kan vara alltifrån verbala påhopp, där nordet och andra nedsättande uttryck används. Men i nästan en femtedel av anmälningarna förekommer också våld, och det är ett alarmerande resultat.

Konsekvenserna för den individ som utsätts och som bär med sig oron för att utsättas sätter fysiska spår i kroppen i form av ohälsa. Det får förstås särskilt konsekvenser för barn.

Låt oss titta på Sveriges jämställdhetsarbete. Sverige är numera ett av världens mest jämställda länder när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Den mest centrala bakgrunden till det är att vi har väldigt bra statistik som är könsuppdelad. Könsuppdelad statistik har varit ett verktyg för forskare, men den har också gjort det väldigt enkelt att se strukturell ojämställdhet och därmed möjliggjort rätt åtgärder.

Jag är övertygad om att om vi hade bättre kunskap om strukturell rasism skulle vi kunna nå motsvarande framsteg där. Sverige har ju fått kritik från både EU och FN för att vi saknar kunskap om rasism. Därför behövs jämlikhetsdata.