Fru talman! När jag lyssnar på ledamotens anförande om Vänsterpartiets budgetförslag blir jag lite orolig över hur partiet har valt att finansiera sin budget. Man kan väl nämligen konstatera att den inte är finansierad.

När vi pratar om arbetet gentemot kommuner och en god ekonomisk hushållning brukar vi säga att den som har 1 procent i överskottsmål har nått en bra nivå på den ekonomiska hushållningen. Helst ska det vara 2 procent. Vänsterpartiet väljer samma väg fast omvänt: Under 2024 väljer man till exempel att ha ett enprocentsmål fast på minussidan. Partiets budget driver upp belåningsbehovet för staten med drygt 200 miljarder under perioden 2023-2025. Man levererar alltså egentligen en ofinansierad budget till riksdagen och ökar statens lånebehov.

Ledamoten pratade i anförandet om stärkta satsningar på välfärden och glesbygden. Samtidigt noterar jag att man faktiskt driver upp kostnaderna för att ta sig till jobbet för de välfärdsarbetare som bor i glesbygden. Kostnaderna för att pendla till jobbet ökar genom att man stryker den skattesänkning på bensin- och dieselpriset som regeringen och Sverigedemokraterna genomför. Man vill inte sänka reduktionsplikten utan kvarstår vid det mål som innebär en utökad reduktionsplikt. Om man följer planperioden kommer reduktionsplikten inom några år att nå 50 procent för diesel och 19 procent för bensin, vilket kommer att driva upp priserna.

Så sent som i går gick jag in på Arbetsförmedlingens hemsida och tittade på hur det ser ut med lediga jobb inom hälso- och sjukvården i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Det finns 1 558 lediga jobb. Varför vill Vänsterpartiet göra det dyrare för människor att ta de jobben om de behöver pendla för att få möjlighet att ha en inkomst?