Fru talman! Det känns väldigt fint att få avsluta årets budgetdebatter med ett anförande om två av de kanske viktigaste saker vi har, nämligen barnen och kulturen.

Kulturen har ett omistligt värde för oss människor och för vårt samhälle. En del går att mäta i form av bättre hälsa, stärkt lärande, ökade exportintäkter och starkare besöksnäring för att ta några exempel. Men kulturen har också omistliga och omätbara värden som inte så lätt låter sig fångas i statistik, sådant vi kan erfara när vi sjunker in i en bok, när vi sjunger tillsammans eller när vi får nya insikter och reflektioner efter ett besök på ett museum eller på en teaterföreställning. Tomas Tranströmer talar om det som något som rör människors djup, som att inne i oss "öppnar sig valv bakom valv oändligt".

Fru talman! Skolan är den plats där alla barn får möjlighet att möta kultur och det egna skapandet och det på likvärdiga villkor, där varken föräldrarnas plånbok, utbildningsnivå, kulturintresse eller för den delen storleken på bokhyllorna hemma blir utslagsgivande. Det betyder så mycket.

Vi har nog alla känt det någon gång eller sett det i ögonen på barn vi känner. Jag talar om glädjen när man har skapat någonting med händerna, stoltheten när man har knäckt läskoden eller en särskilt minnesvärd kulturupplevelse som man bara måste få berätta om hemma - när de där valven öppnar sig.

Det här, fru talman, vill jag och Miljöpartiet att alla barn i Sverige ska få uppleva. Men för det krävs både reformer och ekonomiska prioriteringar.

Nu tänker jag inte vara för polemisk i det här inlägget. Jag tror att många här i kammaren kanske längtar efter att avrunda dagens debatt. Jag nöjer mig därför med att konstatera att det inte är de stora kultursatsningarna som vi ser i regeringens budget, vare sig på utbildningsområdet eller i kulturbudgeten. Det här är extra farligt, särskilt i tider av lågkonjunktur.

Fru talman! Miljöpartiet menar att det behöver tas ett helhetsgrepp kring kulturen i skolan. Skapande skola är en bra reform, men den bör ses över så att alla barn får möjlighet att ta del av det och inte bara skolor med särskilt passionerade lärare. Estetiska ämnen bör finnas på samtliga gymnasieprogram för att stärka bildningsresan för alla. Sången och musiken i förskolan behöver ges större plats.

En lågt hängande frukt, som jag förutsätter att regeringen tar med i nästa års budget, är bemannade skolbibliotek, för tillgången till bemannade skolbibliotek är i dag djupt ojämlik. Endast 46 procent av landets skol- och gymnasieelever har i dag tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

Fru talman! Miljöpartiet var pådrivande för att en utredning om bemannade skolbibliotek skulle tillsättas. Vi såg till att det finns pengar i budgeten för 2022 för att kunna påbörja reformen, och vi har också avsatt medel för detta i vår skuggbudget. Tyvärr har utredningen nu legat i över ett år på Utbildningsdepartementet utan att beslut har tagits.

Det är positivt att den nya regeringen har ambitionen att fortsätta att stärka läsningen i skolan. Det är också positivt att skolbibliotek faktiskt nämns i Tidöavtalet. Men det står ingenstans att skolbiblioteken ska vara bemannade.

Så här några dagar före julafton väljer jag ändå att vara hoppfull. Jag vet att flera av regeringspartierna i valrörelsen öppnade för en lagstiftning. Kulturministern har konstaterat att barns läsning är en högprioriterad fråga, och häromdagen i talarstolen konstaterade utbildningsutskottets liberala ordförande att Skolbiblioteksutredningen är bra och i huvudsak bör genomföras.

Fru talman! Jag har svårt att se att det skulle finnas någonting djupt partiskiljande i att vilja säkra att alla barn ska ha tillgång till utbildad personal som kan vägleda barnen in i läsandets värld. Låt oss, mina vänner, ta detta steg under året som kommer!

Med detta vill jag passa på att önska alla ledamöter här i kammaren och all personal i riksdagen en riktigt god och vilsam jul, förhoppningsvis med goda kultur- och läsupplevelser!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)