Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Det blir lite konstigt nu när vi fick vänta lite, ledamoten och jag. Men i den budgetdebatt vi har i dag väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att öka utsläppen trots att riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast 2030.

Ökningen sker bland annat på grund av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inför valet lovade och i budgeten har aviserat att reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som ska blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s miniminivå. Sverige har också förhandlat om utsläppskrav med EU, där Sveriges beting i ESR-sektorn är 50 procents sänkning till 2030.

I Dagens Nyheter kunde man i veckan läsa att vi om Sverige gick ned till EU:s miniminivå skulle släppa ut cirka 27 miljoner ton koldioxid för mycket till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikestransporterna släppte ut totalt under 2021, och enligt Dagens Nyheter är siffran konservativt beräknad.

Det finns fyra sätt att kompensera detta: Man kan minska avverkningen av skog. Man kan använda sparade utsläppsrätter eller låna från nästa års utsläppsbudget, men det måste betalas tillbaka redan året efter. Man kan växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS, men där finns det ett tak. Man kan också köpa utsläppsutrymme från andra länder, vilket kan bli väldigt dyrt.

Därför är min fråga till ledamoten vilken konsekvensanalys Sverigedemokraterna har gjort. Och vilken kostnadsanalys har man gjort? Vad ska Sveriges skattebetalare betala? Ledamoten säger nämligen i medierna att det kan vara värt för Sverige att betala stora summor för att slippa nå EU:s klimatmål.