Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till utskottets förslag.

Att svensk skola brottas med stora problem och har ett mycket stort behov av förnyelse har nog framgått i varje debatt vi haft i den här kammaren under föregående mandatperiod. Vi har under lång tid sett hur den kunskaps- och bildningsinriktade skolan successivt har försvagats och numera ägnar sig mer åt social verksamhet än åt lärande.

Det finns såklart många undantag, men om man frågar lärarkåren skulle förmodligen en hög andel svara att deras yrke i dag handlar om mer än att bara undervisa och förmedla kunskap och sprida bildning. Det är en negativ utveckling som måste tas på största allvar.

Det allra tydligaste exemplet på denna utveckling är andelen elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. I dagsläget är det cirka en fjärdedel av alla elever i årskurs 9 som berörs. Detta kan såklart bero på många saker. Det kan bero på den enskildes inställning och ansträngningar, men det kan också ha gjorts insatser alldeles för sent. I vilket fall som helst måste systemet vara utformat så att det kan ställas krav som också kontinuerligt ska följas upp. Sommarlovsskola i årskurs 8 eller 9 är långt ifrån tillräckligt.

Men problemen i skolan handlar inte bara om kunskapstapp utan även om bristen på behöriga lärare och bristen på åtgärder för att på ett effektivt sätt få obehöriga lärare att bli behöriga. Skolan har också allvarliga ordningsproblem, där åtskilliga minuter vid varje lektionsstart får ägnas åt att få tyst på klassen, så att lektionen över huvud taget kan starta. Vi har problem med att lärare hotas och utsätts för våld.

Alla dessa saker är kända, men tillsammans utgör de de största hindren för att få en högpresterande skola. En god utbildningsnivå är viktig för vårt land om vi ska kunna konkurrera i den snabba utveckling som präglar vår samtid. Kunskap och bildning går hand i hand med utveckling och ekonomisk tillväxt. Men svensk skolpolitik har helt enkelt inte hängt med.

I åtta år har nödvändiga reformer för att lyfta skolresultaten och ta itu med de problem som svensk skola möter mer eller mindre lyst med sin frånvaro. Det har talats mycket om behovet av reformer och av att agera, men i själva verket har det varit åtta fullständigt handlingsförlamade och bortkastade år.

I stället för att leverera kraftfulla politiska förslag har vänstersidan totalt fastnat i frågor som vinstförbud, egenpåhittade begrepp som "marknadsskola" eller att konstruera skolors sammansättning som det anstår den sociala ingenjörskonsten - frågor som inte på något vis träffar de verkliga problemen. Och kanske skulle man efter en valförlust kunna vänta sig ett kritiskt förhållningssätt till den egna politiken, men i stället är det intet nytt på vänstersidan.

Så vänder vi nu äntligen blad. Sverigedemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stakat ut en ny, välbehövlig och efterlängtad politisk inriktning för svensk skola, där fokus ligger på kunskap och bildning, där ambitionerna är höga och där eleverna ges alla förutsättningar att lyckas med sina studier, oavsett om de är hög eller lågpresterande. Det är en skola där det är lugn och ro i klassrummen och där läraren åter får vara just lärare och inget annat.

I det budgetbetänkande vi nu behandlar återfinns bärande delar av denna nya vision för svensk skola. Låt mig peka ut några av dessa:

En första prioritering är ambitionen att fler elever ska nå kunskapsresultaten. Det måste vara ambition nummer 1. Eleverna ska nå högre kunskapsresultat. Då talar vi inte bara om dem som balanserar mellan F och E, utan även om dem som balanserar mellan D och C, C och B och B och A, liksom om dem som har A och vill utvecklas mer och ha fler utmaningar. Det gäller att utveckla kunskaperna för samtliga elever och inte bara hela tiden fokusera på dem som inte lyckas uppnå ett E.

Tidiga insatser är A och O för att förhindra kunskapstapp i senare studier. Regeringsunderlaget föreslår därför satsningar på att bygga ut lovskolan redan i lägre åldrar, så att insatserna inte väntar till senare delen av högstadiet. Vi anslår 100 miljoner för detta ändamål.

Det är också viktigt att öka tillgången till speciallärare, inrätta särskilda undervisningsgrupper och införa andra specialpedagogiska insatser för att fånga upp eleverna så bra som möjligt. Det anslås 400 miljoner för detta.

När det gäller högpresterande elever noterar vi att den förra socialdemokratiska regeringen valde att inte lämna besked huruvida försöksverksamheten med spetsklasser skulle permanentas eller inte. Vi frågade hur det skulle bli med detta men fick inga svar, utan det bara sköts på framtiden. Nu har vi en ny regering, som är tydlig på den här punkten: Spetsklasser är bra, och de ska finnas och utvecklas.

Vi ser att argumenten för spetsklasser saknas i Socialdemokraternas budgetmotion. Det finns ingenting om hur man vill utveckla detta. Varför inte? Tidöpartierna är däremot av en annan uppfattning: Specialklasser är positivt, och det är även positivt att också elever som inte går i spetsklasser kan söka fler utmaningar i de fall de har särskilda kompetenser. Vi behöver fler av dessa inslag, inte färre. Därför föreslår vi att 20 miljoner anslås till att stärka kvaliteten i och tillkomsten av spetsklasser.

Att det är lugn och ro i klassrummen är en grundläggande förutsättning för lärarna. Lärarna har också fått utökade befogenheter att agera för att upprätthålla ordning och studiero, och det tycker vi är bra. Men det finns fortfarande ett behov av att bygga ut akut- och jourskolor, och det är väldigt stort. Därför anslår vi medel även för detta ändamål.

Tillgången till läromedel är ännu en viktig förutsättning för lärande. Tyvärr finns det alldeles för många exempel på att skolor väljer bort traditionella läromedel, och Sverige är det land i Norden som satsar minst pengar på tryckta läromedel per elev. Sverigedemokraterna har under lång tid krävt reformer, och vi gläds nu över att det avsätts 685 miljoner för 2023 i syfte att stärka tillgången till läromedel av hög kvalitet.

Utöver detta innehåller budgeten också omfattande satsningar på fortbildning av lärare och förskolepersonal samt bidrag till lärarlöner som kan användas antingen för att höja lärarlönerna eller inom karriärstegsmodellen.

Det anslås även medel för att möta det växande behovet av utbildad arbetskraft. Vuxenutbildningen tilldelas därför 4 miljarder och yrkeshögskolan cirka 3,75 miljarder. Dessutom ges yrkeshögskolan momskompensation med motsvarande 43 miljoner, något som är efterlängtat från yrkeshögskolans sida.

Herr talman! Sverigedemokraterna är förvisso inte en del av regeringen, men vi tillhör regeringsunderlaget och har varit högst delaktiga i framtagandet av denna budget. Det är en stark budget och en budget som tydligt signalerar en kursändring. Det är nämligen just en kursändring som behövs i svensk skolpolitik.

Det är ett digert arbete att laga det som har förstörts. Men vi är redo att göra det tillsammans med de tre andra partier som delar vår syn på behovet av reformer i svensk skola. Det kommer att behöva fattas svåra beslut, och det kommer kanske till och med att behöva fattas impopulära beslut. Men det är just det som har saknats tidigare: förmågan att agera och att agera rätt. Vi är redo att ta vårt ansvar i detta för att stärka kunskapsutvecklingen i svensk skola.

Med detta sagt, herr talman, skulle jag vilja avsluta med att tacka för det gångna året och önska talmannen, kammarkansliet, utskottskansliets personal samt utskottsledamöterna en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).