Fru talman! Tack, ledamoten Helena Vilhelmsson, för frågorna! För mig är det ganska självklart att jämställdhetsarbetet måste gå åt båda hållen. Jag var ganska tydlig när jag sa att våld inte är okej i någon form. Det ska vi arbeta mot. Jag tycker att det då inte är fel att också lyfta fram det omvända, för jag tror att ju mer uppmärksamhet detta får, desto mer kommer vi att komma igång med arbetet för att motverka våldet. Kvinnor som lever i förhållanden där de blir utsatta för hedersvåld eller annat våld ska få hjälp. Men ur mitt perspektiv tycker jag faktiskt att även män ska få den hjälpen.

Jag tycker inte att det handlar om att säga: Jamen du då, eller den då? Jag tycker att det är viktigt att man lyfter fram båda perspektiven, och jag tror att vi när vi gör det får upp detta på en högre nivå, vilket skapar ett större engagemang och en större förståelse för alla dessa som tyvärr är utsatta för våld i någon form.

Jag vill nog säga att även om det, som ledamoten Helena Vilhelmsson är inne på, ser ut som att det i högre grad är kvinnor som är utsatta vet vi - jag var inne på detta i mitt anförande - att forskningen visar att det finns ett stort mörkertal.

Bara att vi pratar mer om saken tror jag kommer att göra att arbetet med att förebygga detta och hjälpa människor som är utsatta - oavsett kön - ökar och får mer fokus, vilket skapar bättre förutsättningar att nå fram.