Herr talman! Då får vi konstatera att det Sverigedemokraterna har lyckats med i dessa förhandlingar är att ingen av Vänsterpartiets genomförda reformer har tagits bort. Min fråga blir ändå: Varför satte inte Sverigedemokraterna sjukförsäkringen högst upp på agendan när man hade chansen, när man var på slottet? Gick man och lade sig för att sova? Var det inte tillräckligt intressant att delta under kvällsförhandlingarna om välfärden och sjukförsäkringen? Tackade man för sig när man hade fått in ordet utvisning 16 gånger i Tidöavtalet? Det är svårt att se det på något annat sätt.

Vad ska Sverigedemokraterna säga till de cancersjuka som nu tvingas att arbeta? Vad ska man säga till den som inte har råd med elen och bränslet, trots att det är 14 öre billigare, när det inte kommer något stöd till norra Sverige? Vad ska man säga till den som har fötts med en funktionsnedsättning?

Det finns alltså ett färdigutrett förslag som skulle kunna göra att många fler får rätt till långvarig ersättning, alltså sjukersättning. Trots det har Sverigedemokraterna inte lyckats få in ett kommatecken när det gäller sjukförsäkringen i Tidöavtalet eller budgeten.

Dessutom har man lyckats med konststycket att ge oss som sitter här i riksdagen en enorm skattesänkning samtidigt som inte en krona i skattesänkning går till dem som redan i dag betalar mer skatt, alltså de sjuka och arbetslösa. Varför har Sverigedemokraterna inte prioriterat att sänka skatten för de sjuka och arbetslösa utan i stället prioriterat att sänka skatten för oss som redan har?