Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vänner i miljö- och jordbruksutskottet! En del säger att framtiden är ljus, och det hoppas jag verkligen. Nuläget är lite mörkare, det kan vi vara helt överens om. Först kom en pandemi som påverkade Sverige på ett antal olika sätt och sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina som omedelbart påverkade oss extremt mycket. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag, nämligen livsmedel, areella näringar och landsbygd, påverkades väldigt mycket.

Livsmedelsproduktionen i världen är normalt på en bra nivå, även om en växande befolkning också kräver en växande produktion. Allt det förändrades den morgon i februari då bomberna började falla över Ukraina. Tillgången på livsmedel i världen förändrades hastigt.

Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av vete. Vete är det viktigaste livsmedlet vi har, efter vattnet. Insatsmedel från dessa länder är extremt viktiga för Europas och övriga världens jordbruk. Den exporten förändrades, precis som exporten av vete, under den här tiden och fram till i dag.

Vad har då detta inneburit? Jo, ökande svält på Afrikas horn - och den kommer att fortsätta - och att vissa länder slutit sig när det gäller export av viktiga insatsmedel och även färdiga jordbruksprodukter. Detta visar tydligt hur viktigt det är att ha en egen produktion.

Sverige har tagit tillgången för given under en längre tid. Vi moderater kommer inte undan ansvar - vi har också varit naivt inställda i den här frågan och tyckt att den inhemska livsmedelsproduktionen inte varit så viktig. Våra ögon har öppnats, absolut. Vi vill se en stärkt livsmedelskedja i Sverige och ett stärkt försvar. Vi vill ha en ökad produktion av energi i Sverige och ökad produktion i skogarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi behöver se om vårt eget hus och värna oss själva i den här situationen, men också ta större ansvar när det kommer till export av till exempel livsmedel. Export av livsmedel var ju ett av de viktiga målen i livsmedelsstrategin som antogs i den här kammaren 2017. Den var fantastiskt bra då och antogs brett av alla partier. Målen i strategin var tydliga: ökad produktion, ökad export och så vidare. Men tyvärr har man inte uppnått dem, trots den förra regeringens tre handlingsplaner.

Det var nog inte någon här inne som trodde att handlingsplanerna var hela medicinen för att leva upp till livsmedelsstrategin, men de var allt som kom. I övrigt kom ingenting för att stärka konkurrenskraften ute på gårdsnivå. Jordbrukarna, som i grunden ändå är de som ska öka livsmedelsproduktionen, fick inte de verktyg eller de signaler som krävdes för att göra det.

Det är såklart olyckligt när det blir på det här viset eftersom Sverige är ett land som skulle kunna producera väldigt mycket mer mat. Spannmålsproduktionen har nyttjats hårt. Där klarar man inte mycket mer. På den miljon hektar som det produceras spannmål kan skördarna säkert ökas lite till, men då måste modern teknik användas - till exempel gensaxen, GMO-grödor och så vidare.

Spannmålsskördarna har ökat sedan 90-talet med i storleksordningen 2 ton per hektar. Man har alltså kunnat öka dem, men det är ju genom att man kunnat maximera produktionen.

Vi har 1 ½ till 2 miljoner hektar åkermark som vi i princip bara kan producera gräs på. Och på en stor andel av den åkermarken produceras ingenting i dag. Vi putsar i princip ned gräset där, eftersom konkurrenskraftsförhållandena är för dåliga. Man anser att det inte är värt att producera mat på de arealerna. Det är främst i norra Sverige. Här har vi en jättepotential för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Herr talman! Då handlar det om en livsmedelsstrategi 2.0 där vi ska ge gårdarna konkurrenskraft. Vi behöver såklart se ett sänkt kostnadsläge. Vi behöver se långsiktig ägande- och brukanderätt. Vi behöver se minskat regelkrångel och byråkrati. Och vi behöver se ett förbättrat myndighetsarbete och myndighetsbemötande. Det är nämligen en av de största farhågorna lantbrukare i Sverige ser i dag, mina vänner. Ska just myndighetsarbetet och myndighetsbemötandet få vara begränsningen för hur mycket mat vi producerar i Sverige?

Många av förslagen är sådant som inte behöver kosta särskilt mycket pengar. Det är viktigt att vi kan lägga en restriktiv budget i det läge Sverige befinner sig i nu. Klarar vi inte att hantera inflationen och vända den trenden under det kommande året har vi nämligen inte möjlighet att göra några satsningar över huvud taget, och vi kommer att se en fortsatt trend med vikande livsmedelsproduktion i Sverige. Inflationen är det viktigaste vi har att vända på i nuläget. Då behöver vi ha en restriktiv budgetpolitik.

Det finns andra farhågor kopplat till både jordbruket och skogsbruket. Det är det som just nu sker på EU-nivå. Det kommer ett antal strategier kopplade till skogen men även till jordbruket från EU, som på ett eller annat sätt vill minska produktionen. Jag vet att vissa partier i riksdagen hejar på vissa av de förslag som nu kommer från EU. Men det som de skulle kunna leda till är direkt farligt när det gäller minskad produktion.

EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork innebär att man ska minska växtnäringsanvändningen med 50 procent, minska växtskyddet med 50 procent och öka andelen ekologiskt. Och längst ned på sista raden skriver man att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Det går inte ihop. USDA var tidigt ute och sa att det inte går ihop, att det kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion i Europa och till fler människor i svält. Kommissionen hade väldigt svårt att ta det till sig. Nu har det kommit ett antal konsekvensanalyser också på någon europeisk sida. Jag hoppas därför att man tar det till sig. Men i många av förslagen driver man på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I en rapport från kommissionen kunde vi för två veckor sedan läsa om den nya taxonomin och ett antal förslag i det nya taxonomiförslaget. De var rent gräsliga. De skulle innebära kraftigt minskad produktion i Sverige och Europa, när produktionen behöver öka.

Det må låta som att man inte bryr sig om något annat än produktion. Men vi vet, precis som jag sa i mitt replikskifte tidigare, att vi i Sverige har en hållbar produktion när det kommer till både jordbruk och skogsbruk. Därför är det nu viktigt att den här regeringen tar chansen att peka ut en ny väg för svenskt jord- och skogsbruk. Det är det som stärker svensk landsbygd. Då kan vi öka produktionen på ett hållbart sätt, fortsätta producera enligt svenska hållbarhetsaspekter och tänka på de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna. Då kommer vi framåt.

Den här regeringen är beredd att vända på det som nu behöver vändas på. Den regering som har suttit vid makten under åtta års tid har nämligen tydligt visat att de inte klarade det. Livsmedelsproduktionen har gått ned. De har inte stått upp för Sverige på ett tillräckligt kraftfullt sätt när det har kommit förslag från EU. Det vill den här regeringen ändra på.

Jag vill passa på att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen, miljö och jordbruksutskottets kansli och alla mina vänner i utskottet en god jul och ett gott nytt år. Vi ses här igen efter helgerna. Men jag antar att jag först har någon liten replik att hantera.

(Applåder)