Fru talman! I dag debatterar vi statens budget inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar exempelvis om jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nuläget ser ut så här. Sverige har i dag en hög inflation med stigande priser, och samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. De blågula samarbetspartierna har lagt fram en svagt åtstramande budget som gör så att inflationen inte biter sig fast.

Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna.

Situationen gör att reformtakten är lägre detta första år i mandatperioden. Annars finns en risk att budgeten skulle förstärka inflationen, och det vill vi inte se.

Trots det genomför regeringen en så stor skattesänkning som man är tillåten av EU att göra på diesel till jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Den är inte tillfällig utan långsiktig och på 368 miljoner kronor 2023 och det dubbla varje kommande år.

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med nationell finansiering av relaterade poster uppgår till 12,9 miljarder per år, vilket är lite mer än förra programperioden. Denna politik kommer förutom att genom grundläggande stöd möjliggöra jordbruksverksamhet också att möjliggöra ökad produktivitet genom bland annat investeringsstöd och innovationsstöd, ökad miljövänlighet genom bland annat miljöstöd, restaurering av ängs- och betesmark och anläggning av bevattningsdammar samt stärkt kunskapsutveckling, inte minst inom animalieproduktionen.

Till det kommer landsbygdssatsningar såsom ökade resurser till bredband och infrastruktur på landsbygden samt stärkt vård på landsbygden. Bränsleskattesänkningen och det förbättrade reseavdraget är också allmänt kända.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Budgeten fortsätter att kraftigt understödja ökad svensk livsmedelsexport, livsmedelsförädling och forskning och kompetensförsörjning för sektorn, och den ökar takten för stärkt krisberedskap och viltskadeersättningar.

Man ska komma ihåg att det här är det första årets budget i en fyraårig mandatperiod. Det kommer att bli bättre de kommande åren. Budgetarbetet i år var synnerligen forcerat. Nästa budget kommer att bli mer elaborerad, och vi har redan börjat med den. Om sedan inflation och lågkonjunktur släpper sitt grepp kan kommande budgetar bli betydligt mer reforminriktade.

Lantbrukets konkurrenskraft ska öka. Lika viktigt för det som budgeten är det arbete som regeringen kommer att vidta för att förenkla reglerna inom lantbruket och för att öka rättssäkerheten.

En nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa i dag, och antalet ökar hela tiden. Det tar tid, kostar pengar och stjäl fokus. När lantbrukaren planerar nya åtgärder får han stanna upp och ta reda på om det han vill göra strider mot någon av alla dessa regler. Det är inte konstigt om det skapar en osäkerhet. Om reglerna blir ännu fler kan osäkerheten bli förlamande för branschens utveckling.

Som jag förstår det är alla blågula samarbetspartier beredda att ta krafttag här, men vi får samtidigt inte får glömma EU-dimensionen i regelförenklingsarbetet.

Jag sammanfattar Sveriges läge med att det är en ekonomiskt dyster tid men inrikespolitiskt en mycket ljus tid. Svensken har vaknat, och nu har vi börjat vända oljetankern.