Fru talman! Det är Moderaterna och delar av borgerligheten som har hållit på med det här tidigare, det vill säga att mållåsa vid årtal. Man har drivit valkampanj om årtal. Man började med 2025, och sedan var det 2026. Det är ju vi som har efterlyst mer flexibilitet när det gäller detta.

Jag får väl se det som ett positivt drag att Jörgen Berglund är lite luddigare i kanterna i dag jämfört med hur det har låtit i både valrörelse och andra sammanhang och även jämfört med vad som står i propositionen. Det kan möjligen leda till att vi kan ha en annan typ av diskussion om detta i Försvarsberedningen.

Min enda ambition är egentligen att åstadkomma realism, att åstadkomma någonting som är genomförbart så att vi får ut det som är klokast och maximal militär effekt. Det här tar som sagt var tid, och det tror jag att alla som sysslar med försvarspolitik förstår. Jag tror också att man ska vara klar över att det är många blindskär i den här typen av processer.

Jag tar alltså fasta på nu att det finns en luddighet, så får vi väl se vad det står för. Men historien har varit för mycket av mållåsning på årtal.

Att jag tar upp Kustbevakningen är för att man måste ha en viss känsla för vad det är för signaler som sänds ut. Nu står Jörgen Berglund och lyfter upp Kustbevakningen som ett exempel. Jag vet ju hur beräkningsgrunderna inom Nato och annat kan vara konstruerade, så det ligger väl kanske i farans riktning att ni så småningom kommer med det här förslaget. Men då ska man veta att det flyttar in rätt mycket ekonomi som sedan kan bli ett argument för varför man inte behöver göra andra åtgärder. Det kan vara så att administrativa åtgärder äter upp en hel del av tvåprocentsdiskussionen.

Vi får väl se vad som händer och sker. Nu har jag gjort de här markeringarna och fått ett luddigt svar. Det tar jag fasta på som någonting positivt.