Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt. Rysslands fruktansvärda och olagliga invasion av Ukraina har dramatiskt förändrat ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa, vilket även får konsekvenser för Sverige.
Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare, militarism och massförstörelsevapen, liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten, människovärdet och freden. Miljöpartiet stöder att Sverige solidariskt hjälper Ukraina inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet.
Miljöpartiet stöder också en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att anslagen till försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i en stärkt försvarsförmåga.
Det är här viktigt att understryka att vi alltså inte bara vill öka försvarsutgifterna utan att vi också vill att de omsätts i stärkt förmåga – samt att balansen mellan det militära och civila försvaret förbättras genom att det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.
Fru talman! Det är samtidigt fortsatt viktigt att alltid väga försvarets behov mot statens övriga behov inom exempelvis välfärd och klimatomställning, vilket också är grundläggande för ett tryggt och säkert samhälle. Den här regeringens första budget är ett tydligt svek mot klimat och miljö men också mot välfärden och utsatta människor både i Sverige och i vår omvärld – inte minst barnen, vilket uppmärksammas av en rad barnrättsorganisationer i en debattartikel på Altinget i dag.
Med tanke på regeringens tillkortakommanden inom andra utgiftsområden är frågan om man har landat rätt i sina prioriteringar. Miljöpartiet har i sin budget medel både för klimat och välfärd och för att tillföra utgiftsområdet sammanlagt 1 815 000 000 kronor mer än regeringen för 2023 – detta för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen.
Eftersom vår budget är större än regeringens och de ramar som har fastställts av riksdagen kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi får därmed avstå från ställningstagande, men vi redogör för vår politik under utgiftsområdet i ett särskilt yttrande.
Fru talman! I skuggan av kriget i Ukraina växer ett annat säkerhetshot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet. Det handlar inte bara om extremväder och förändrade förutsättningar för våra livsmiljöer utan också om att risken för spänningar, konflikter och krig ökar när förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt.
Vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på det allvar som krävs. Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser, men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. På utgiftsområde 6 lyser perspektivet att klimatet är ett säkerhetspolitiskt hot med sin frånvaro.
Fru talman! I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till eller om naturkatastrofer och pandemier kommer att inträffa, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Detta kräver ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt i händelse av höjd beredskap eller kris.
Samtidigt måste Sverige kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare – det som kallas gråzonsproblematik och som av regeringen även benämns hybridhot. Vi behöver också bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer som syftar till att destabilisera samhället och undergräva vår demokrati.
Fru talman! Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret.
Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft såväl mot väpnade angrepp som mot effekterna av klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer. Därför vill vi tillföra anslaget till krisberedskap 1 miljard kronor och anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 750 miljoner kronor.
Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning. Det gäller inte minst vid situationer likt Nord Stream-läckan. Därför har vi i vår budgetmotion tillfört Kustbevakningen 25 miljoner kronor.
Fru talman! Vår krisberedskap ska vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen. Denna forskning är dock mestadels inriktad på det militära försvaret, och därför tycker Miljöpartiet att FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret. Även detta har vi föreslagit medel för i vår budgetmotion.
Fru talman! Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning, och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt också i vardagen.
Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisation som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor och sjukvårdsmateriel med mera måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå, och näringslivet behöver involveras.
Som en del i att stärka det civila försvaret vill vi också införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civilplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av kris, vilket kan handla om alltifrån skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi.
Fru talman! Jämställdhet är också viktigt. Både kvinnor och män ska kunna bidra till vårt försvar och tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det är positivt att andelen kvinnliga värnpliktiga ökar, men det är fortsatt viktigt att arbeta med en systematisk jämställdhetsintegrering och med materielutveckling som gör det möjligt för våra kvinnliga soldater att verka på ett effektivt sätt. Det är också viktigt att arbeta med attityder inom myndigheten, så att vi får ett mer jämställt försvar.
Miljöpartiet har sina rötter inte bara i miljörörelsen utan också i fredsrörelsen, fru talman. Vår försvarspolitik syftar till att skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Vi ser med oro på det förändrade säkerhetspolitiska läget och har också anpassat vår försvarspolitik utifrån det.
Vi understryker samtidigt att det fortsatt är viktigt att tillämpa ett brett säkerhetspolitiskt begrepp som inte bara innefattar hotet om militärt våld utan också andra risker och kriser.
Vi vill bygga ett robust och säkert samhälle, fru talman, men i våra ansträngningar för att bygga detta får vi inte tappa kompassen. Vi vill att Sverige ska verka för fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter, globalt likaväl som i Sveriges närområde. De värdena är viktiga att ta med sig in i Nato den dag som Sveriges ansökan om medlemskap godkänns.