Fru talman, ärade ledamöter och kära befolkning ute i landet! I dag debatterar vi utgiftsområde 6 Det militära försvaret och samhällets krisberedskap, och jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag och även påpeka att vi har lämnat in ett särskilt yttrande avseende tvåprocentsregeln.
Hela Sverige ska kunna försvaras. Denna urgamla princip gällde ända fram till år 2000 när de stora neddragningarna inleddes. Det gjordes då ingen nämnvärd reflektion över de förändrade omvärldsförhållandena. Det fanns mängder med orostecken, men vi tog dem inte på allvar.
Ryssland utvecklades inte alls i den positiva riktning som världen hade hoppats på efter 1991. Revanschismen i Ryssland blev tydligare från 2004, men det föranledde inga större reaktioner i Sverige. Nedmonteringen av beredskapen fortsatte. Kriget i Georgien 2008 utkämpades långt från alla svenska tv-soffor, och inte heller annekteringen av ukrainska områden, bland annat Krim, 2014 fick svenskarna att sätta kaffet i vrångstrupen.
Rysslands utträde ur CFE-avtalet om konventionella styrkor med mera i Europa 2007, det nämnda kriget i Georgien och annekteringen av Krim resulterade i en del begränsade handlingar, mest diverse fördömanden.
År 2015 började vi dock se vissa livstecken i politiken, och den dåvarande regeringen tillsköt ytterligare medel till försvaret. Efter det har en långsiktig process inletts, och vi kan i utskottets betänkande se hur en långsiktig process för återuppbyggnad börjar ta form.
De utredningar som har tillsatts är ett första steg på vägen, men återuppbyggnad kostar pengar och tar tid, massor av tid – och tid är något vi har väldigt ont om just nu.
Fru talman! På många sätt liknar vår situation i dag den som Sverige stod inför 1939–1940 då våra omedelbara grannländer överfölls och i de flesta fall ockuperades av antingen Nazityskland eller Sovjetunionen. Det tog sedan decennier att bygga upp ett svenskt totalförsvar, och det måste vi ha med i beräkningarna inför kommande budget- och beslutsprocesser. Detta sker inte över en natt.
Med anledning av detta vill jag verkligen understryka, liksom tidigare talare, att vi behöver en långsiktig strategisk inriktning med brett parlamentariskt stöd som inte ändras efter varje val. Försvaret får inte återigen bli en budgetregulator.
Vilket militärt hot ska vi inrikta återuppbyggnaden mot? I vårt område finns det i dag bara en potentiell angripare, och det är Ryssland. De övriga nationerna är antingen med i Nato eller EU eller är neutrala demokratier.
Frågan är vilket Ryssland vi ska dimensionera totalförsvaret mot: det Ryssland vi såg före 2022, det Ryssland vi ser nu som för krig i Ukraina med begränsad framgång och folkrättsvidriga metoder eller ett pånyttfött Ryssland med revanschism och dolkstötslegender i bakgrunden som återuppstår, drar lärdomar av dagens krig och anpassar sig för att bli effektivare – ungefär som det tyskarna gjorde på 30-talet och sedan överraskade världen med 1939.
Tyvärr är det nog det sistnämnda Ryssland vi måste ha som utgångspunkt för vår planering. Låt oss därför inte göra om misstagen från 90-talet och tro på godhet i Ryssland.
När vi nu tittar in i kristallkulan för att bedöma framtida hot måste vi alltså våga analysera varför vi inte ville se den tidens tecken på en rysk återupprustning under slutet av 90-talet och början av 2000-talet och ta med oss det inför kommande planeringsprocesser i såväl försvarsberedning som försvarsutskott.
Fru talman! När det gäller försvarsplaneringen är det viktigt att vara medveten om Sveriges kommande roll inom Nato och därigenom givetvis i försvaret av Norden. Här är hela försvaret en del av Nato, inte bara en liten del som vi skickar hit eller dit och som går in och ur som i en frimärksklubb. Är man med i Nato är man med, med hull och hår. Detta måste vi ta hänsyn till i bland annat kommande försvarsberedningar.
Vi har också andra internationella åtaganden under nästa år: ordförandeskap i EU, medföljande projekt, Pesco, Europeiska försvarsfonden, svenskt ordförandeskap i Nordefco och ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland. Ledamoten Hultqvist nämnde också en rad olika andra åtaganden, bland annat den transatlantiska länken.
Det kommer att ställas helt nya och andra krav på våra stridskrafter och vårt civilförsvar, inte minst nu när vi aktivt ska stödja grannländer inom ramen för den gemensamma försvarsplaneringen.
Trovärdigheten måste stärkas, och det måste vi vara noga med. Tidigare har vi mest haft tuff retorik och skarpa formuleringar, men det är inte tillräckligt. Vi måste faktiskt sätta handlingskraft och materiel bakom orden och visa att vi kan och vågar säga ifrån. Då kommer vi att uppfattas som trovärdiga av ett nytt Ryssland.
För att få mesta möjliga av pengarna måste vi inom politiken vara tydliga med att ge uppgifter till dem som ska planera och genomföra detta, det vill säga försvarsmakt, totalförsvar och så vidare. Vi ger dem uppgifter och resurser och sedan mesta möjliga handlingsfrihet att utforma detta. Vi ska inte vara med och pilla i detaljerna, utan det löser man i dialog med regering och försvarsmakt. Totalförsvarets personal är proffs och vet bäst hur man gör detta. Detta kommer Sverigedemokraterna att trycka på, framför allt i den kommande försvarsberedningen.
Fru talman! Med anledning av ovanstående resonemang vill Sverigedemokraterna i sitt särskilda yttrande framhålla att tvåprocentsmålet inte får bli ett mål i sig, ett slags sifferexercis, utan det är som tidigare antytts försvarets samlade förmåga och kapacitet att försvara vårt land, folk och statsskick som är det verkliga målet. Den samlade totalförsvarsförmågan oavsett ekonomiska svängningar, räntehöjningar, valutakurser och vad det nu kan vara är det viktiga att nå upp till, inte själva pengamålet i sig. Vi måste också ta med eventuella kostnadsökningar för Natomedlemskapet.
Tvåprocentsmålet måste vara en bas, och totalförsvarsbudgeten måste därför tillåtas att överstiga denna nivå även i närtid beroende på vad som krävs.
Jag vill också tacka inte bara Försvarsmaktens personal utan alla inom totalförsvaret som dygnet runt och med stor ambition arbetar för att säkra vår försvarsförmåga.
(Applåder)