Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda nästan 94 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. När jag höll mitt anförande om motsvarande betänkande för tre år sedan var summan 65 miljarder kronor. Det har med andra ord hänt en hel del sedan dess. 94 miljarder av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Är det nödvändigt att satsa så mycket, kanske någon undrar. Det korta och enda svaret är faktiskt ja. Och det kan mycket väl bli ännu mer. Men det finns det anledning att återkomma till.

Anledningarna till att det är rätt och riktigt att satsa så stora pengar är flera. Det mest uppenbara är Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina – ett krig som Ryssland ensidigt är ansvarigt för. Det är ett krig som inte bara har orsakat hundratusentals förlorade liv och skadade människor utan också totalt förstört ett helt land.

Den 24 februari 2022 är en dag vi aldrig ska glömma, en dag då Europa än en gång fick möta ett brutalt krig. Jag säger Europa, för kriget i Ukraina är även vårt krig. De ukrainska soldaterna och den ukrainska civilbefolkningen utkämpar varje dag ett krig inte bara för sitt land och sin frihet utan för oss alla. Jag vet att många har sagt detta förut, och jag hoppas att fler upprepar det, för fred och frihet skapar vi bäst tillsammans med andra demokratiska länder.

Fru talman! Jag sa tidigare att den mest uppenbara anledningen att spendera mer pengar på försvar och samhällets krisberedskap är Rysslands krig mot Ukraina. Men det finns fler anledningar. Det handlar om miljö och naturkatastrofer, såsom stora bränder och översvämningar, nya pandemier och problem med elförsörjning, betalsystem eller begränsad tillgång till livsmedel och dricksvatten. Det handlar om desinformationskampanjer, terrordåd och attentat. Farorna och sårbarheterna är många och varierande.

Det samhälle vi nu lever i är mer sårbart än tidigare, och konsekvenserna riskerar att bli större än tidigare. Vi är mer beroende av andra än tidigare på flera områden. Vi är mer digitaliserade än många länder men tyvärr sämre skyddade på många sätt. Kriser lurar runt hörnet, vilket vi måste vara förberedda på.

Ja, det finns många anledningar till att vi ska fortsätta att satsa på försvar och samhällets krisberedskap. Gör vi detta kommer vi också att klara dessa utmaningar bättre. Men det gäller att vi förbereder oss.

Fru talman! Att vi behöver och tänker fortsätta satsa resurser på vårt totalförsvar visar denna budget och innehållet i det utgiftsområde vi nu debatterar. Jag är väldigt stolt över den budget som den moderatledda regeringen nu har lämnat över till oss i riksdagen. Den tar sikte på att just stärka oss som samhälle i svåra situationer och värna Sveriges frihet och de värden vi står för: demokrati, marknadsekonomi, rättsstat, jämställdhet och valfrihet.

I Sverige har vi en lång tradition av att söka breda och långsiktiga överenskommelser inom bland annat försvarsområdet. Regeringen visar med denna budget att vi fortsätter på den vägen. Regeringen och statsminister Ulf Kristersson brukar ofta betona att den här regeringen vill ena, inte dela. Den vill samla, inte splittra. Jag tror att det är väldigt klokt i den oroliga tid vi nu lever i.

Fru talman! Den moderatledda regeringen tar i denna budget viktiga kliv framåt när det gäller att låta inte bara det militära försvaret fortsätta att stärkas och växa utan även det civila försvaret. Det är delar som kanske inte alltid är så uppenbara men likväl väldigt viktiga, var för sig men även tillsammans med andra. Jag tänker därför lyfta fram tre saker som jag kort vill belysa.

Det första är att Sverige har fått en minister för civilt försvar. Det är viktigt och visar att regeringen prioriterar frågorna om civilt försvar – ett statsråd som helt och fullt kan koncentrera sig på området. Regeringen samlar också ihop delar som rör totalförsvaret som tidigare varit utspridda på olika departement. Nu hamnar de alla under Försvarsdepartementet. Det kommer att underlätta samordningen och höja tempot, vilket är viktigt, och också stärka uppföljningen och genomförandet. Det civila försvaret spänner som bekant över hela samhället.

Det andra är Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som varje dag, dygnet runt och året om värnar vårt land på många sätt. De är en viktig räddningstjänst till sjöss och Sveriges miljöräddningstjänst till havs – bara det är värt att lyfta. En trygg, ren och levande havsmiljö är Kustbevakningens vision, och den delar vi gärna. Kustbevakningen har också, som bekant, uppgifter inom sjöövervakning och kontrollerar bland annat fiskeri och sjötrafik. I dag ingår även internationella uppdrag inom till exempel EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning Frontex. Det är i dag en ordinarie uppgift.

Kustbevakningen har många och skarpa uppgifter såväl i fred som i kris och krig. Tyvärr har man under många år inte fått de resurser man behöver för att lösa dessa uppdrag. Framför allt har det fattats personal. Ett fartyg är personalkänsligt. Om någon blir sjuk kan det innebära att fartyget tvingas ligga vid kaj i stället för att lösa viktiga uppgifter till sjöss. Regeringen gör nu en storsatsning i denna budget och tillskjuter medel för att Kustbevakningen ska kunna anställa många fler nya medarbetare. Det är ett viktigt tillskott för att stärka Sverige i fred, kris och krig.

För det tredje har vi FRA, Försvarets radioanstalt. En kronjuvel, vill jag uttrycka det som, i försvaret av Sverige i såväl fred som kris och krig. Det går inte att överskatta värdet av goda underrättelser. FRA är en myndighet som av naturliga skäl jobbar i det tysta men har en spets i världsklass.

Precis som när det gäller Kustbevakningen föreslår regeringen en stor satsning med kraftigt ökade anslag. Vår förmåga att tidigt upptäcka, identifiera och selektera samt informera andra berörda myndigheter är avgörande för hur väl vi hanterar en kommande kris. Pengarna ska användas bland annat till att stärka försvarsunderrättelseförmågan på bredden men också till att stärka stödet till polisen i deras arbete med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten med mera.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regeringen fullföljer den inriktning på totalförsvarets utveckling som riksdagen tidigare beslutat om. Regeringen gör viktiga prioriteringar och förstärkningar bland annat på Kustbevakningen och FRA. Regeringen fortsätter att samla landet genom att nu ha tillsatt en ny försvarsberedning inför kommande försvarsbeslut med hänsyn tagen till det försämrade omvärldsläget och ett kommande Natomedlemskap.

Till sist, fru talman, är det i dag medaljceremoni för Mali 16, som jag vet att några av oss förhoppningsvis ska hinna till för att visa vår och Sveriges tacksamhet för deras insatser. Många svenskar har gjort internationell tjänst före dem, och fler kommer att göra det i framtiden. Att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och frihet är stort. Jag vill passa på att tacka och önska en god jul och gott nytt år till all personal i Sverige och utomlands som jobbar för vår säkerhet och trygghet.