Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkande NU3.

Jag kan börja med att konstatera, med glädje, att min partiledare Ebba Busch är ny energi- och näringsminister i Sverige. Är det någon som är kapabel att styra vårt lands energipolitik rätt efter åtta års rödgrön vanskötsel är det faktiskt Ebba.

Sverige befinner sig i en energikris, och samtidigt krävs det en ökad elproduktion för att klara elektrifieringen. Därför föreslås nu flera budgetsatsningar för att stärka energiförsörjningen. Det handlar om energieffektivisering, effektivisering av tillståndsprocesser, en satsning på kärnkraftsforskning, en satsning på el- och drivmedelsberedskapen samt ett riktat elstöd till elintensiva företag. Jag tänker gå igenom dessa satsningar lite grann för att ta oss in i detta betänkande där en del av budgeten behandlas.

Energipriserna är och har varit exceptionellt höga. För att främja energieffektivisering och därmed minska sårbarheten vid höga energipriser för småhushushåll föreslår regeringen ett stöd till energieffektivisering i småhus under de kommande tre åren.

Stödet är ett investeringsbidrag för konverteringsåtgärder som syftar till att gå från uppvärmningssystem baserade på direktverkande el eller gas till system som leder till minskad energianvändning och ett minskat effektbehov. Investeringsbidraget ges också till klimatskärmsåtgärder såsom fasad- och vindisolering och byte av fönster och dörrar i det fall småhuset har direktverkande el eller gas som uppvärmning.

En annan del är effektivisering av tillståndsprocesser. Det är en fråga som har varit aktuell under väldigt lång tid. Jag vill ändå säga att den förra regeringen gjorde några framsteg i detta och att vi var överens om att det krävdes. Men det krävs mer, och tillståndsprocesser är någonting vi verkligen måste titta vidare på.

Regeringen ökar nu anslaget till Energimarknadsinspektionen så att myndigheten kan fortsätta effektiviseringsarbetet gällande handläggning av nätkoncessioner och arbetet med att motverka flaskhalsar i tillståndsprocessen. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar elnätsföretagens ansökningar om nätkoncessioner, det vill säga tillstånden att bygga till exempel starkströmsledning, och har därmed en central roll i elektrifieringen av bland annat transportsektorn och industrin.

Detta är en viktig parameter som jag ändå upplever att alla partier pratar om. Man vill vara med och korta tillståndsprocesserna, och jag ser fram emot att kunna göra det. Vi behöver få bukt med detta inom kort.

Vi har även satsningar på kärnkraftsforskningen. Det handlar om att regeringen vill säkra ny planerbar elproduktion i Sverige, i första hand genom att möjliggöra ny kärnkraft.

Regeringen föreslår även satsningar för forskning och innovation om kärnkraft, inklusive forskning inom strålsäkerhetsområdet. Satsningen är en förstärkning av den forskning som redan finansieras av Energimyndigheten. Den påbörjades lite försiktigt förra året när vårt förslag till budget vann i denna kammare.

Vi har även en satsning på el- och drivmedelsberedskapen. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget är det särskilt angeläget att påskynda utvecklingen av det civila försvaret. Därför förstärker även regeringen insatserna för el- och drivmedelsberedskap. Det gör man till Svenska kraftnät och till Energimyndigheten för att öka robustheten i drivmedelsförsörjningen.

Det handlar bland annat om åtgärder som ökar förmågan att förebygga, motstå och hantera svåra störningar i elförsörjningen. Det är för att försörja samhällsviktiga verksamheter med el eller påskynda återuppbyggnaden vid en större störning.

Drivmedelsförsörjningens robusthet ska öka genom investeringar i leveranskedjor, exempelvis reservkraftsanläggningar, tankbilar försedda med utrustning för att kunna fylla på reservkraftsanläggningar och utbildning av just lastbilschaufförer. Den finns inte där i dag.

Herr talman! Vi har även ett riktat elstöd till elintensiva företag. Man har från regeringens sida för avsikt att införa ett riktat stöd till de verkligt elintensiva företagen. Den utformningen bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen avsätter ändå 2,4 miljarder kronor för ett stöd till dessa.

Anledningen är att svenska företag som använder mycket el i sina processer får väldigt ökade elkostnader som är svåra att ta ut i ett högre pris till kund. Om företagen drabbas alltför negativt riskerar det att leda till ytterligare spridningseffekter i svensk ekonomi samtidigt som Sverige riskerar att förlora viktig industri till utomeuropeiska länder.

Herr talman! Utöver det som jag presenterat som är regeringens satsningar har vi vid sidan av statens budget det grannlaga arbetet att återföra 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsavgifterna till hushåll och företag som ska kompenseras för de höga elpriserna, det vill säga elstödet.

Detta arbete pågår i Regeringskansliet med högsta möjliga hastighet och har den absolut högsta prioriteten. Det är en självklar hygienfråga för oss att ro i land detta. Men det är med ett mycket stort beklagande jag tvingas konstatera att det kostar mycket pengar att mildra konsekvenserna av en rödgrön energipolitik.

Låt mig få vara tydlig med att vi inte tror att vi löser några energiproblem över tid med att sätta detta plåster på hushållens och företagens elräkningar. Detta är en lindring av de konsekvenser som vi nu ser och som vi får betala för. Men vi kommer att steg för steg sätta in åtgärder för att vrida vårt land i en annan riktning. Det gör vi tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Det kommer att ta tid, men vi kommer att lyckas. Med detta, herr talman, vill jag tacka för ordet.