Herr talman! Jag fick inget svar på de frågor jag hade om hur rimligt det är av en riksdagsledamot att uttrycka sig på det sättet om välrenommerade företagsledare, ganska lätt identifierade dessutom. Jag tror att de flesta som befinner sig utanför denna sal litar mer på dem än på Mats Green. Det är inte säkert att det är den bästa strategin som ledamoten har valt, men det får stå för honom. Jag tycker ändå att det bör markeras.

Det bör också till kammarens protokoll föras att när överenskommelsen gjordes 2016 mellan våra partier och några till utbrast Moderaterna väldigt glatt att det var en fantastisk framgång och att det räddade kärnkraften. Det är i huvudsak dessa beslut som sedan har legat till grund för energipolitiken. Det som gjordes 2016 bygger i huvudsak på alliansöverenskommelsen från 2008-2009. I själva verket är det så att Mats Green pratar om historien utan att se att hans eget parti har haft ett avgörande inflytande under 15 år. Det blir faktiskt inte riktigt seriöst.

Hur ska man kunna lita på att det som Moderaterna säger ska gälla framöver kommer att vara det som de sedan också vill genomföra? Det är högst tveksamt om exempelvis de skrivningar som rör den statliga styrningen av Vattenfall verkligen kan överleva en seriös prövning i nästa steg, när det ska göras på riktigt. Det går säkert att hitta ytterligare exempel.

Farhågorna borde, åtminstone hos några partier, vara stora när det gäller att det kanske inte blir så enkelt att få det hela på plats som man har lovat i förhandlingarna.