Herr talman! Jag kan se att man vänder sig till människor utifrån deras olika livsskeden, men man vänder sig definitivt inte till dem som är extra utsatta på bostadsmarknaden. Som jag nämnde handlar det om unga hemmaboende, studenter och låginkomsttagare. Det ägda boendet lyfts nästan fram som om det vore en rättighet enligt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Men det är det faktiskt inte. Där stadgas det att tak över huvudet är en mänsklig rättighet.

Egentligen vill väl vi alla bli rika. Men det är inte så att politiken bereder för att alla ska bli rika. I och för sig har detta styre berett för att öka inkomsterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor genom att höja brytpunkten för skatten för dem som tjänar över 50 000 kronor per månad.

Jag tycker att det är ett väldigt märkligt förhållningssätt att man faktiskt inte lyfter fram de extra utsatta i denna budgetproposition när det gäller bostadspolitiken.

När det gäller konsumentpolitiken upplevde jag inte att jag fick svar på mina frågor. Det är många som säger att Sverigedemokraterna är den största vinnaren i detta val. Och den största delen i slottsavtalet handlar faktiskt om just er hjärtefråga, som är migration. Sverigedemokraterna har faktiskt också sett till att en liberal driver deras migrationspolitik.

Jag vill därför ha konkreta svar. Varför är den lokala konsumentvägledningen inte tillräckligt budgeterad? Varför har man inte planerat för att skriva upp normalbeloppet med extra tillskott på grund av den höga inflationen? Och varför stärker man inte stödet till civilsamhället som kan ge stöd och information om konsumtion? Vad hände med Sverigedemokraternas 20 förslag från deras åtgärdsprogram för att lösa frågan om överskuldsättning?