Herr talman! Jag vill gratulera Bo Broman till rollen att vara med och styra Sveriges kulturpolitik. Det är ju så rollen är nu.

Jag har aldrig varit av uppfattningen att Sverigedemokraterna kommer att leva upp till den fundamentala kulturpolitiska och demokratiska principen om armlängds avstånd. Detta har inte minst visat sig under de senaste veckorna, då Sverigedemokraterna har krävt nedläggning av populära sagostunder för barn och stopp för luciatåg häromdagen. Bibliotekarier, konst- och kulturutövare och rektorer har måst utstå hatstormar. Region och kommunföreträdare har behövt ta debatten om konstens och kulturens frihet på regional och kommunal nivå.

Detta är kanske inte direkt kopplat till en budgetdebatt, men med anledning av att SD har allt med regeringsmakten att göra även om man inte sitter i regeringen - SD har till och med tjänstemän i Regeringskansliet - måste vi utnyttja tillfället att påminna väljarna om vem det egentligen är som styr vårt land och debattera de frågor som är högaktuella på vårt område.

De exempel som jag tar upp - stopp av luciatåg under gårdagen och att man vill lägga ned sagostunder - är helt och hållet orkestrerade av företrädare för Bo Bromans parti på kommunal och regional nivå, och de har även fått stöd på nationell nivå. Min fråga är: Kommer vi att få se mer av denna typ av agerande under den här mandatperioden? Hur länge ska detta få fortgå?