Fru talman! Jag inleder mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på de i betänkandet upptagna motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första steget var beslut om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattades i går, den 13 december. Det andra steget är att debattera och besluta hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Det beslut vi debatterar nu handlar om det andra steget i processen. Eftersom utrikespolitikens inriktning hanteras av regeringen och inte främst är en budgetfråga, och eftersom budgeten antogs i går, kommer jag att fokusera på innehållet och inte på kronorna i utgiftsområde 5.

Fru talman! Vi lever i en oförutsägbar och osäker tid. Det råder krig i ett av våra grannländer.

Flera av hörnstenarna i den svenska utrikespolitiken och i våra samarbeten förändras och utmanas. Det gäller såväl vårt EU-samarbete som den transatlantiska länken och hur den regelbaserade världsordningen, som har rått under efterkrigstiden, ser ut i dag. Denna obehagliga insikt, att varken den demokratiska utvecklingen eller demokratin kan tas för given, har också sjunkit in hos oss alla.

Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats, och ansvaret ligger på ett alltmer hotfullt Ryssland. Låt mig nämna Georgienkriget 2008. Två områden i Georgien, Sydossetien och Abchazien, är fortfarande annekterade. Det gäller även Transnistrien i Moldavien. Och sedan den 24 februari i år pågår ett krig i Europa, ett fullskaligt anfallskrig där Ryssland attackerar.

De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar som Sverige och Europa men också resten av världen möter i dag är större än på länge. De är rent av de största i modern tid. Allt detta beror på Rysslands illegala anfallskrig gentemot Ukraina. Det handlar om säkerhet, men det handlar också om tillgången på mat, tillgången på energi och om det som alla brottas med i dag: inflation och skenande priser.

Detta visar hur viktigt det är att vi tillsammans med andra länder står fast vid att kriget i Ryssland är illegalt och ska bekämpas med alla till buds stående medel. Jag tänker inte minst på enigheten inom EU, vilken jag ser som viktig. Men jag tänker också på de beslut som har tagits i andra internationella organisationer. Jag är väldigt glad över att FN har lyckats rösta ned flera av de förslag som har lagts fram när det gäller Rysslands krig i Ukraina. Man har inte varit eniga, men en majoritet av länderna står bakom att fördöma kriget.

Jag noterar att regeringens intentioner med budgeten är att värna svenska intressen, som ett led i det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Fokus är framför allt på att Sverige och Europa ska stå enade och ska vara trygga. Sveriges utrikespolitik bör utgå från svenska intressen. Det borde vara självklart och inget som vi skulle behöva debattera här i dag. I arbetet ingår förstås våra gemensamma värderingar gällande mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat och marknadsekonomi. Det ska vara vägledande för regeringens utrikespolitik. Det grundläggande intresset måste vara Sveriges och vår befolknings säkerhet samt vårt gemensamma välstånd.

Sverige har varit, är och kommer att fortsätta vara en röst att räkna med i de internationella organisationer som Sverige är medlem i. I det internationella arbetet kommer fokus att vara folkrätt, mänskliga rättigheter och demokrati - kort och gott en regelbaserad ordning.

Fru talman! Den omvärld jag beskriver ställer krav på Sverige som internationell aktör. Vi behöver internationell samverkan som fungerar. Det kan inte nog understrykas här i Sveriges riksdag. Vi behöver vara aktiva och föra en mer aktiv utrikes, försvars- och säkerhetspolitik än tidigare. Vi ska inta de platser vi kan för att driva på.

För att möta det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde krävs fortsatta satsningar på Sveriges försvar och ett svenskt Natomedlemskap. De senaste 70 åren har Nato bidragit till fred och stabilitet i Europa men också i andra delar av världen. Nato är viktigare än någonsin för säkerheten i norra Europa efter den ryska aggressionen gentemot Ukraina. Tillsammans med ett starkare nationellt försvar är ett medlemskap i Nato vår främsta prioritering för att öka Sveriges säkerhet.

Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, som inleddes redan under våren 2022, är högt prioriterad på dagordningen. Det paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik som medlemskapet innebär kommer att vara vägledande för regeringens arbete. Ansökningsprocessen sker parallellt tillsammans med Finland, vilket är viktigt för våra två länder. Inget land ska lämnas ensamt åt sitt eget öde.

Fru talman! Låt mig, som en historisk anekdot, nämna att detta inte är första gången som Sverige samarbetar med andra länder och organisationer. Vi kan gå tillbaka till rysshärjningarna på 1700-talet. Sverige fick faktiskt stopp på dessa tack vare ett samarbete med grannländerna runt Östersjön. Samarbete har varit viktigt och kommer att fortsätta vara viktigt.

Europasamarbetet är också avgörande för fred och frihet i vår del av världen. EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Här krävs det förstås att Sverige bedriver en aktiv utrikespolitik för att påverka EU:s ställningstaganden och att EU bedriver en aktiv politik för att påverka omvärlden.

Under det första halvåret 2023, om ett par veckor, tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi är många, en majoritet i utskottet, som välkomnar att regeringen avser att vidareutveckla EU:s utrikespolitiska instrument såsom diplomati, handel, bistånd, stabiliseringsinsatser, civila och militära förmågor och krishantering. Det är frågor som är viktiga för att möta dagens och morgondagens områden. Centralt för det svenska ordförandeskapet kommer att vara att skapa säkerhet för alla EU:s medborgare och att stödja Ukrainas energiförsörjning. Det gäller även klimatomställningen och att stärka unionens konkurrenskraft.

Vidare välkomnar majoriteten i utskottet regeringens prioriteringar för FN-arbetet där Rysslands illegala anfallskrig i Ukraina och konflikthantering i vårt närområde är prioriterade områden. En central fråga är förstås att stoppa Rysslands krig och att arbeta för att de spannmål som finns i Ukraina ska kunna skeppas ut dit där de behövs i världen.

Jag nämnde att det också finns andra organisationer och måste få nämna OSSE, fru talman. Eftersom jag har glädjen att inneha uppdraget som president i OSSE:s parlamentariska församling ser jag betydelsen av regeringssidans arbete. Tyvärr använder Ryssland även här sitt mandat till att blockera OSSE, eftersom beslutsformatet är konsensus minus ett. Jag ser fram emot och hoppas att Ryssland tar sitt förnuft till fånga så att Estlands kandidatur till ordförandeskapet 2024 inte fortsätter att blockeras. Det skulle vara mycket välkommet om Estland skulle kunna vara ordförande 2024, att ett grannland till oss kan inneha den viktiga posten. Det handlar om den europeiska säkerhetsordningen och 57 länder.

Jag vill även nämna Europarådet, som är en viktig organisation. Europarådets beslut att blockera Ryssland i mars 2022 välkomnar jag. Det ger Europarådet möjlighet att fokusera på kärnfrågor.

Jag vill också nämna OECD, eftersom OECD har en central roll i den regelbaserade multilaterala världsordningen genom att utarbeta underlag och analyser som är centrala för det fortsatta arbetet med stöd till Ukraina. Det är viktigt att veta vad vi gör, hur vi gör det och vad som händer efter att vi har vidtagit åtgärder.

Fru talman! Det behövs gemensamma lösningar för att lyckas komma vidare. Jag ser Norden som en viktig del i arbetet framåt. För att vi ska arbeta socialt hållbart och vara ledande i den gröna omställningen måste vi samarbeta med andra länder. Det kan vi inte göra själva. Jag är glad över att regeringen har uttalat detta.

Jag vill också nämna att regeringen avser att fortsätta arbetet inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, vilket innebär att IAEA:s uppdrag för att förhindra spridning av kärnvapen samt för strålsäkerhet och strålskydd värnas. Detta står klart och tydligt i budgethandlingarna.

Fru talman! Låt mig slutligen nämna det fina arbete som Sverige gjorde förra gången vi hade regeringspositionen i FN. Sverige var drivande för Arms Trade Treaty, ATT, ett fördrag för handel med vapen. Sverige tillhörde också de första länder som signerade avtalet som det såg ut då, den 3 juni 2013. Detta visar med tydlighet att Sverige under borgerlig regering har arbetat väldigt målmedvetet och tydligt i FN och kommer att fortsätta göra detta.