Fru talman! Budgeten för rikets styrelse är föremålet för denna debatt, budgeten som lägger grunden för riksdagens förvaltning liksom för Regeringskansliets.

Detta är den del av budgeten som sätter mål för arbetet med de nationella minoriteterna, demokratipolitiken, politiken för mänskliga rättigheter och medierna samt den granskning som utförs av riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det är den del av budgeten som helt enkelt är avgörande för att vi ska ha en vital liberal demokrati.

De utgiftsökningar som finns på det här området beror framför allt på två stora och viktiga internationella samarbeten som Liberalerna gått i bräschen för att Sverige ska ingå i: Europeiska unionen, där Sverige varit medlem sedan 1995, och Nato, som just nu behandlar vår ansökan om medlemskap.

Europas länder står inför stora problem som ska hanteras: den ekonomiska situationen i Europa, elkrisen, klimatkrisen och inte minst Rysslands krig mot Ukraina.

Marit Paulsens ord "hellre byråkrater än soldater" står sig väl än i dag. Vid förhandlingsborden i Bryssel enas vi om att sätta press på Ryssland. Vid förhandlingsborden hittar vi gemensamma lösningar på elkrisen och klimatkrisen. Vid förhandlingsborden tar vi oss an de utmaningar som unionen står inför, oavsett om det handlar om att snabbt godkänna vaccin för att hantera en pandemi eller att gemensamt minska våra utsläpp av koldioxid. Och under första halvan av 2023 är det Sverige som håller i ordförandeklubban för EU-samarbetet.

Fru talman! Det andra viktiga internationella samarbetet är Nato. Det räcker långt med byråkrater, men i det läge världen befinner sig i just nu behöver vi tyvärr också soldater som försvarar vår liberala demokrati. Alla tror ju inte på demokrati. Ryssland anser sig ha rätt att med politiskt och militärt våld rita om Europas gränser.

Att ensam inte är stark och att det finns behov av ett medlemskap i Nato har varit liberala insikter och ståndpunkter sedan förra seklet. Såväl det kommande Natomedlemskapet som det rådande säkerhetsläget i världen skapar nya uppgifter för Regeringskansliet, länsstyrelserna och kommunerna. De senare två är viktiga i arbetet med att säkerställa samhällets krisberedskap och civila försvar.

Fru talman! Slutligen några ord om hågkomstresor. För ett par år sedan besökte jag Auschwitz. Det är när du är på plats som du får förståelse för vidden av den grymhet som Förintelsen innebar. I dag är det få överlevare kvar som kan berätta. När Hédi Fried nyligen gick bort tystnade en av de starkare rösterna. Därför blir hågkomstresor än viktigare.

Fler unga behöver få kunskap om denna mörka tid i vår historia och om vad ett samhälle som gör skillnad på människor i förlängningen kan leda till. Därför välkomnar jag att regeringen aviserar ett ambitiöst arbete mot antisemitism, där hågkomstresor även i fortsättningen kommer att vara en viktig del.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.