Fru talman! I dag debatteras kulturutskottets betänkande KrU1 som behandlar utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Jag vill inledningsvis hänvisa till Socialdemokraternas särskilda yttrande.

Alla människor har rätt till kultur och bildning. Våra kulturvanor skapas redan i barndomen. Tillgången till musik, teater, bildkonst och konstnärlig gestaltning kan inte tas för given. Här har kulturskolan en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund.

Den kommunala kulturskolan är fantastisk. Den öppnar dörrar och vidgar vyer. Den lyfter människor, och den utvecklar. Den är en viktig verksamhet för den enskilda eleven och dennes utveckling men faktiskt också för Sveriges ställning som en stark musikexportnation. Grunden till ett konstnärligt yrkesval lägger vi inte sällan i den kommunala kulturskolan. Vi är så många som har kulturskolan att tacka för så mycket!

Behovet av nationell samordning, eventuell lagstiftning och kompetensförsörjning har varit en ständigt återkommande diskussion sedan kulturskolans tillkomst. För även om kulturskolan är i grunden ett kommunalt ansvar är den också en nationell angelägenhet, menar vi socialdemokrater. Riksdagen har därför beslutat att staten ska bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning.

För det är tydligt att deltagandet i kulturskolan är ojämlikt, fru talman. I en rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst framgår att 81 procent av eleverna i kulturskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Det ska jämföras med siffran för riket som helhet som är 60 procent. Det finns också en underrepresentation i deltagandet av elever med utländsk bakgrund.

I budgeten för 2021 förstärktes det statliga bidraget till kulturskolorna och uppgår sedan dess till 200 miljoner kronor årligen. Utvecklingsbidraget är till för att främja den kommunala kulturskolans möjligheter att erbjuda såväl fördjupning som bredd i undervisningen. Uppföljningar som Statens kulturråd har genomfört visar att bidraget har använts just för att utveckla kulturskoleverksamheten och bredda den befintliga verksamheten, till exempel genom att nyanställa pedagoger som startat uppsökande verksamhet eller erbjuda nya kultur- och undervisningsformer för att nå barn och unga som inte tidigare hittat till kulturskolan. Detta är också något som bekräftas i mina samtal med kulturskolor hemma i Hälsingland om hur utvecklingsbidraget har använts.

Att nå nya elevgrupper är av stor vikt för att nå ett mer jämlikt deltagande i kulturskolan. Det är därför glädjande att en stärkt verksamhet i glesbygd samt i områden med socioekonomiska utmaningar har prioriterats av Kulturrådet vid bidragsgivningen till kulturskolorna.

Fru talman! Jag hoppas att vi alla är överens om att det behövs en medveten och långsiktig politik som skapar förutsättningar för att kulturen ska bli en naturlig del av barns och ungas vardag. Den kommunala kulturskolan når många barn och unga i hela landet och har potential att nå ännu fler och bidra till elevers utveckling och möjlighet att utforska sin kreativitet.

Därför är jag orolig för den utveckling vi nu ser. Regeringens politik riskerar att slå dubbelt mot landets kulturskolor när man halverar det statliga utvecklingsbidraget till barnens kulturskola samtidigt som kommunernas ekonomi blir mer och mer ansträngd då regeringen inte ger kommunerna tillräckliga statsbidrag för att klara det tuffa ekonomiska läge vi står inför. Med ett halverat statligt utvecklingsbidrag blir det svårt att nå ut till fler barn och unga, och utan en tillräcklig grundfinansiering till välfärden riskerar den kommunala finansieringen av kulturskolan att påverkas.

För oss socialdemokrater är det självklart att prioritera kulturskolan och kommunernas finansiering. Båda delarna är nödvändiga för att kulturskolan ska kunna utvecklas och fler kulturskollärare ska kunna anställas och för att man ska kunna nå dem som ännu inte tagit del av kulturskolans fantastiska verksamhet. I vårt förslag till budget sker ingen halvering av utvecklingsbidraget till kulturskolan. Vi ser också till att öka de generella statsbidragen till kommunerna för att säkra välfärdens finansiering.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill värna förutsättningarna för fler barn och unga att hitta kulturskolans verksamhet. Det är också i överensstämmelse med vår ambition att bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället. Därför menar vi att kulturskolan bör behålla utvecklingsbidraget på nivån 200 miljoner kronor. Det är viktiga resurser som gör skillnad för de kommunala kulturskolorna och barns och ungas tillgång till kulturutövande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).