Fru talman! Jag tänker landa i två frågeställningar. Dels handlar det om det Mikael Damberg sagt i medierna upprepade gånger om de stora löftessveken från de fyra samarbetspartierna som har bildat eller stöder regeringen, dels om en uppföljning i form av en fråga om hur Mikael Damberg ser på de löften som utställdes i valrörelsen men som inte längre återfinns i den budgetmotion eller skuggbudget som Socialdemokraterna själva lägger.

Jag börjar med den första delen, som handlar om priset på bensin och diesel. Jag tror att de flesta medborgare i Sverige tycker att det är väldigt dyrt att tanka, framför allt om man är beroende av bilen och saknar alternativ eller driver företag och är beroende av transporter. Då är det bra att veta att regeringen sänker skatten vid årsskiftet med 1 krona per liter. Socialdemokraterna vill höja den med 1 krona per liter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Det är också bra att veta att regeringen så fort det går vill få bort reduktionsplikten så att vi kommer ned några kronor till. Det kommer att ta ungefär tolv månader från dags dato. Då kommer vi att befinna oss i nivå med andra länder i Europa.

Socialdemokraterna vill göra det precis motsatta. Från det extrema experiment man påbörjat vill man fördubbla reduktionsplikten. Ytterligare 9 kronor plus 1 krona är, precis som Oscar Sjöstedt sa, 10 kronor i ökade bränslekostnader. Vi vill samtidigt sänka dem. Hur kan detta vara ett löftesbrott, fru talman? Det är min första fråga till Mikael Damberg. Det tar lite drygt tolv månader från och med nu att uppfylla löftet. Hur kan det vara ett löftesbrott när det är påbörjat?

Den andra frågan, fru talman, gäller hur Socialdemokraterna under hela valrörelsen lovade att aldrig röra enprocentsmålet. De ansåg det fruktansvärt att andra partier föreslog det. Men i sin första skuggbudget har de spolat enprocentsmålet. Vi skär ned med drygt 7 miljarder. Socialdemokraterna skär ned med nästan 5 miljarder. Hur kan det inte vara ett löftesbrott?