Fru talman! Om statsrådet låter sig nöja med att hänvisa till de medel som finns i avtalet, mitt i en kostnadskris, som inte kunde ha förutsetts när avtalet tecknades, låter statsrådet sig också nöja med att gotlänningarna ska finna sig i att priset för att trafikera vår landsväg på ett år stiger med närmare 50 procent. Ingen lindring är i sikte. Det är så jag uppfattar beskedet.

Fru talman! Taket är inte nått. Fler prisökningar kan bli fallet. Jag förstår att det är statsrådets, och därmed regeringens, besked till gotlänningarna att ingen kompensation är att vänta. Då ska alltså gotlänningarna ensamma bära bördan av de ökande priserna. Jag tycker att det är orättfärdigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2027 träder ett nytt avtal i kraft, och jag vill än en gång efterfråga ambitionerna från statsrådet och regeringen. Jag saknar svaren om ambitionerna.

Jag vet att en gotländsk delegation har mött riksdagens trafikutskott och statsrådet själv i absolut närtid. De har varit tydliga med de gotländska ståndpunkterna och belyst de katastrofala konsekvenserna av prishöjningarna. Och jag finner det anmärkningsvärt att de ambitioner jag hittills har hört är så låga i stället för att berätta att politiken styr. Den kompensation som faller ut går till bolaget, inte till gotlänningarna.

Jag har inte hört ett ord om prisnivån. Jag har inte hört ett ord om hur vi ska klara det här tillsammans. Jag hörde något om en regering för hela landet, men där ingår uppenbarligen inte Gotland. Det är tydligt men likväl skamligt.

Från Gotlands sida är sista ordet inte sagt - det kan jag gå i god för. Gotland förtjänar otroligt mycket bättre än så.