Protokoll 2022/23:33 Onsdagen den 7 december

ärendedebatt / EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
Anf. 11 Stina Larsson (C)

Fru talman! Världen står inför klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och utarmning av naturresurser. Dagens produktion och konsumtion av bland annat textilier påskyndar just detta. Det är därför FN:s hållbarhetsmål mot Agenda 2030 om hållbar konsumtion och produktion är så viktiga.

Den globala konsumtionen av textilier har vuxit lavinartat de senaste årtiondena och utgör en allt större del av våra konsumtionsbaserade utsläpp. Merparten av dessa utsläpp, såväl i Sverige som i övriga västvärlden, blir dock aldrig synliga för konsumenten eftersom det sker i produktionsfasen.

Textil- och klädindustrin har ett högt miljöavtryck, och de nuvarande produktions- och distributionssystemen är nästan helt linjära. Snabbt mode har blivit normen, och dessutom förväntas det tredubblas fram till år 2050. Produktionen sker mestadels i låglöneländer där den lokala miljöpåverkan är omfattande och arbetsvillkoren ofta dåliga. Den nyligen gjorda granskningen av H & M:s fabriker i Bangladesh visar att problemen med fast fashion-industrin är långt ifrån lösta.

Detta behöver vi göra något åt. Jag och Centerpartiet välkomnar nu att EU-kommissionen tagit fram en strategi för mer hållbara och cirkulära textilflöden. EU agerar här som föregångare, och det är bra. Det är en del av EU:s större arbete med en kraftigare cirkulär ekonomi i hela Europa. Vi anser att Sverige helhjärtat bör omfamna strategin, och flertalet av förslagen i strategin är sådana som vi har förespråkat under längre tid.

Det finns flera åtgärder som med stor fördel bör utformas på europeisk nivå, exempelvis införandet av obligatoriska ekodesignkrav, ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade textilier samt införandet av digitala produktpass. Det sänder en viktig signal till marknaden och producenterna att det offentliga och politiken faktiskt står bakom dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Samtidigt finns det saker som Sverige kan göra självständigt och proaktivt för att få till miljömässigt bättre textilflöden. Jag vill att Sverige ska bli världsledande för cirkulära och hållbara textilier. Och det görs en hel del. Det senaste året har flera företag, bland annat skogsbolaget Södra som redan har en kunskap och infrastruktur på plats för att hantera växtfibrer från träd, börjat med kommersiell återvinning av textilfibrer. Massan som framställs säljs sedan till företag som bland annat gör tyg av de tidigare textilresterna. Dessutom invigdes för ett tag sedan världens första storskaliga textilsorteringsanläggning i Malmö - ett samarbete mellan det kommunala avfallsbolaget Sysav och Svenska Miljöinstitutet.

Men vi i Centerpartiet vill få fart på detta ännu mer, och här kommer några förslag på åtgärder som vi kan införa redan i dag.

Det första är att göra det lättare att välja rätt redan i butiken genom en klimatmärkning. Genom att stärka informationen om en varas klimatpåverkan på ett tydligt och begripligt sätt blir det lättare för konsumenten att göra hållbara val redan i affären eller i näthandeln. Vi har därför lagt förslag om att införa en klimatmärkning på de textilier som sätts på den svenska marknaden där det framgår direkt på prislappen vilket koldioxidutsläpp plaggets produktion gett upphov till.

Det andra är att införa ett producentansvar för textilier. Ett av de mest effektiva sätten att öka mängden textil som kan omhändertas för återbruk och återvinning är genom ett producentansvarssystem. Insamlingen kan ske hos de stora modekedjorna, i secondhandbutiker, på återvinningsstationer eller i särskilda kärl nära hemmet. Det syftar helt enkelt till att göra det lätt att göra sig av med gamla kläder och textilier utan att behöva slänga dem i de vanliga hushållssoporna.

Ett producentansvar för textilier är något som vi har drivit på för under en längre tid. Det är beklagligt att varken den tidigare eller den sittande regeringen har lyckats leverera en proposition trots att det finns en utredning som är remitterad och klar. Genom att införa ett ambitiöst system har Sverige goda möjligheter att samla in en mycket stor andel textilavfall samt förbereda det för återbruk eller materialåtervinning.

Det tredje är att Sverige behöver investeringar i sortering och fiberåtervinning av textilavfall. Genom ett producentansvar skulle mängden insamlad textil öka kraftigt, och det kan rentav leda till ett överskott av textilavfall i Sverige. I dag skickas mycket av den textil som inte går till förbränning till utlandet, vilket är en enorm resursförlust då det ofta förbränns eller hamnar på deponi där i stället. En försvinnande liten andel av det exporterade återbrukas igen eller materialåtervinns. Centerpartiet vill i stället att textiliernas livslängd förlängs på plats här i Sverige. Det kan vi göra genom att stärka möjligheterna till en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning. Detta är något som näst intill saknas helt i dag men som skulle gynna den växande svenska textiltillverkningen genom att ge den tillgång till återvunna och giftfria insatsvaror.

Det fjärde är att ta vara på bioekonomins möjligheter. Sverige har avsevärda tillgångar på förnybara naturresurser men också den tekniska spetskunskapen och en gedigen infrastruktur som tillsammans skapar goda förutsättningar för att öka andelen biobaserade insatsvaror och produkter. På så vis kan man ersätta fossiltunga och miljöbelastande alternativ från utlandet. Biobaserade råvaror från den svenska skogen och restprodukter från skogsbruket kan användas i nästa generations textil- och klädproduktion, och vi ser hur ett flertal svenska entreprenörer inom denna sektor växer fram. Det är också positivt att en nationell bioekonomistrategi nu är under utredning, vilket kommer att ha stor betydelse för denna växande sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Det femte förslaget är att stimulera till mer återbruk och möjligheter till reparation. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan från denna produktgrupp. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyrning av kläder ökar och att vi tar vara på de moderna digitala lösningarna. I sammanhanget är det också djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av just kläder. Även om det är en av de otaliga åtgärder som behövs för den cirkulära omställningen sänder det en mycket tråkig signal från regeringen att reparationer och resurseffektivitet inte är prioriterat. Det gäller särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Vårt sjätte och sista förslag är att tillsätta en utredning av näthandelns klimatpåverkan. Dagens möjligheter till näthandel har gjort det enkelt och bekvämt att handla kläder och hemtextilier. Det är en av digitaliseringens många fördelar. Samtidigt utgör e-handeln en stor utmaning sett till mer hållbara textilströmmar, inte minst i transportleden där fria returer leder till ökade fraktvolymer samt att många returcentraler inte är lokaliserade i Sverige. I jämförelse med klimatutsläppen som uppstår i produktionsfasen är detta ett mindre problem men likväl ett som vi ser att man måste åtgärda. Därför vill vi tillsätta en utredning som tar ett brett grepp om hela ehandeln och lämnar konkreta förslag på hur den kan bli mer klimatsmart.

Sammantaget skulle de åtgärder jag har lyft här innebära stora mervärden för den svenska textil- och modeindustrin som efter flera årtionden börjat komma tillbaka i form av unga och drivna entreprenörer. Det är osannolikt att all textil- och klädproduktion kan flyttas hem igen, men ser man till den miljömässigt negativa påverkan denna industri står för i världens utvecklingsländer är alla initiativ som bryter med denna fast fashion-trend och slit-och-släng-samhället välkomna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)