Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Sofia Amloh för att hon lyfter upp denna viktiga fråga. Att ha ett arbete är en central del i ett samhälle. Det ger individen frihet att påverka sitt eget liv och sätter personen i ett sammanhang med gemenskap. Men det som är så underbart med att fler har ett arbete finns inte bara hos individen, utan det finns också i samhället. Genom att fler jobbar får vi mer resurser för att stärka välfärden så att de skyddsnät vi ska ha finns där när vi behöver det.

Vi ser tyvärr fortfarande skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det gäller inte bara andelen män och kvinnor som jobbar och deras löner utan även deras villkor. Kvinnors arbetsplatser har fortfarande en tendens att prioriteras ned. Därför är det viktigt att vi gör allt i vår makt för att få fler i arbete med bra villkor. Det handlar om att använda en bredd av verktyg, alltifrån studier till subventionerade anställningar och satsningar på arbetsmiljön. Det är därför av största vikt att vi ständigt arbetar för att minska klyftorna i samhället.

Den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor är runt 3,6 miljoner kronor under en livstid. Det är inte acceptabelt. Vem här kan se sin dotter i ögonen och säga att hon ska tjäna 3,6 miljoner kronor mindre för att hon är flicka? För mig är det oförståeligt att vi fortfarande år 2022 inte har kommit till rätta med den klyfta som finns i samhället. Jämställdheten måste tas i beaktande inom politikens alla områden, för det är inget som vi ensamt kan göra inom arbetsmarknadspolitiken.

Fru talman! För mig är frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallat nattis, något som ligger mig varmt om hjärtat. När jag inte är i riksdagen jobbar jag inom pappersindustrin och vet hur svårt det är att få ihop vardagarna som skiftarbetare. Jag och mina kollegor jobbar kvällar, nätter och helger. Vi jobbar på julafton och midsommarafton, för Sverige behöver produktion årets alla timmar.

Detta är inget vi är ensamma om inom industrin. Det är likadant inom en bredd av branscher. Vi går mot ett samhälle som är mer och mer byggt för att erbjuda service nästan dygnet runt oavsett vad det gäller. Omsorgen i kommunerna, sjukvården i regionerna och handeln i affärerna är några av de branscher där verksamhet bedrivs större delen av dygnet.

Men tyvärr erbjuder förskolor och fritis vanligtvis sin verksamhet mellan klockan 6 och klockan 18, något som inte harmonierar med en stor del av samhället i dag. Då vi vet att kvinnor generellt tar ett större ansvar än män för familjen kan detta medföra att kvinnor går ned i arbetstid för att få ihop vardagen eller på grund av bristen på nattis.

Därför vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg hur hon som jämställdhetsminister ser på behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid.