Fru talman! Det var många trådar i ledamoten Alireza Akhondis anförande. Jag ska försöka att ta upp några av dem i mitt svar.

Jag håller med om att religionsfrihet och föreningsfrihet är otroligt vackert. Människors möjlighet att själva organisera sig och söka lycka och mening i livet tillsammans med andra är någonting som är väl värt att skydda och vårda, och det är ingen slump att det är grundlagsfäst i vårt land.

Jag håller också med om att man ska kunna ha frihet till religion och frihet från religion. Det är säkert många som skulle vara intresserade av ledamotens förmåga att förhandla till sig en plats i paradiset.

Är det rent brottsliga handlingar som sker under trossamfunds täckmantel måste de förstås beivras. Det finns inget generellt skydd för att bedriva den typ av verksamheter som ledamoten pekar på, koppleriverksamhet och annat, utan det måste ju bli föremål för rättsliga åtgärder. Är det brottslig verksamhet ska de rättsvårdande myndigheterna naturligtvis ingripa mot detta. Det är ingen tvekan om det.

Från regeringen sida vill jag slå fast att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som främjar extremism eller terrorism eller som agerar som front för en främmande makt i Sverige. Som jag sa i mitt tidigare svar kan jag inte kommentera ett enskilt ärende, men däremot förutsätter jag att ansvariga myndigheter tar del av debatten, också den här i dag, och vidtar åtgärder som man finner lämpliga utifrån de regelverk som gäller. Det är det jag kan säga som statsråd.

Det fanns också en del andra trådar som debattören tog upp här. Jag gör så att jag avslutar anförandet här, och sedan återkommer jag i nästa anförande om flera av de saker som ledamoten tog upp.